Japp så får det bli. Det har inte hänt så mycket idag, har varit hemma den största tiden av dagen. Har kollat lite film för ovanlighetens skull haha. Flickan som lekte med elden, bl.a. En film som jag kan rekommendera alla att se. Håller även på att få hem alla säsonger av vänner. Sen ha man ju lite att göra, känns gött.
Imorgon blir det röj och lite möbleringstest här hemma. Tror det kan bli riktigt bra faktiskt. Nähä nu är det dags att försöka få lite sömn så man kan komma upp i vetig tid imorgon. Ska passa på att säga ett stort grattis till min underbara vän CAT som fyller år idag. Sweet Dreams all ni som vet att jag menar er.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
söndag 29 november 2009
lördag 28 november 2009
. . . _ _ _ . . .
Sleep
I don't need to sleep
I hide my fist behind me
Dream
I don't sleep I dream
My conscience lays beside me
If you were here
If you were here
If I was there
If you were hereToday, this day
If you were here
If you were here
If I was there
If you were hereToday, this day
Speak
I don't need to speak
You're satisfied with silence
Scream
I won't speak I'll scream
My conscience walks behind me
If you were here
If you were here
If I was there
If you were hereToday, this day
If you were here
If you were here
If I was there
If you were hereToday, this day, today
Sleep
And all my energy
I waste on dream of silence
När mörkret faller!!
Att utsätta sig för fara medvetet finns det många som gör. Senast hade vi en diskussion i skolan om idioten som kör mc mellan Stockholm och Uppsala på 15min. Personen kallar sig ghostrider och har tydligen inte någon som helst koll på vad hjärnan ska vara till. Ungdomar tycker det är häftigt och ser denna idiot som en förebild till vad som är coolt. Detta kanske kommer som en chock för många men jag kan inget annat än hoppas på att den motorcykeln med förare frontar en lastbil. Visst låter det hemskt att önska någon ur livet, med tanke på vad man själv varit med om. Men personen är ju inte bara en fara för sig själv utan för andra människor också. Sen att man kör något så här idiotiskt mitt på dagen är ju inte ett skit bättre.
Sen för er som kanske inte tänker på det själva. När ni går ut med er hund eller bara en lång kvällspromenad. Ta på er reflexväst. När man kör bil på kvällen eller natten och någon kommer gående utan reflexer så ser man inte er förens det är för sent. Jag vill inte bli vållande till någon annans död bara för att jag inte ser er. Jag kör nu mera väldigt lugnt och försöker ha så bra koll på vägkanterna som möjligt. Men i torsdagskväll så körde jag hem en klasskompis efter utbildningsmässan. Klockan var runt 20:30, när jag var cirka två meter ifrån en person med hund så såg jag dem båda. Snälla ni, om inte för min skull så för er egen, kräng på er så mycket reflexer som bara finns. På er själva och era djur, jag tror inte det är någon som vill missta en nära anhörig på grund av att den inte syntes när den var ute. Inte heller vill man väl mista sitt underbara husdjur bara för den inte syns.
Bloggandet blir sämre och sämre. Varför vet jag inte och jag orkar väl inte bry mig så mycket om det heller just nu. Jag kan bara konstatera att mina favorit bloggare inte uppdatera lika ofta som vanligt. Det kan ju bero på vad som helst men som sagt jag orkar inte göra någon efterforskning i detta. Jag är ju inte precis jätte bäst på att uppdatera själv heller så det kanske är lika för er. Ni kanske har upplevt samma sak som jag. Jag försöker att skiva in lite här för att jag vet att det finns några som tycker om att läsa min blogg. Det tycker jag ju givetvis är kul, men jag har som sagt lite dåligt med ork just nu och det gäller väl inte bara bloggen utan allt annat också. Det finna inget driv längre och jag vet inte riktigt vad det beror på. Det kan ha med den underbara årstiden att göra. Det kan väl ha lite med dygnsrytmen att göra också.
Den stora nyheten just nu är att jag ska göra en test och se va det leder till. Jag ska de närmaste veckorna spendera någon timme i veckan på att dricka vaniljlatte på Bernts i Gislaved. Detta kommer jag att göra varje torsdag klockan 14:00 och fram till den tiden att det inte längre ger resultat. Då är det säkert många som undrar om jag har slagit i huvudet hårt haha. Nä saken är den att man har för många lösa kontakter, alltså personer som man inte så ofta träffar men man känner dem flyktigt. Sen finns det personer som känner behov av att sätta sig ner och bara softa och tjöta lite allmän skit. Samt de som känner behov av att prata av sig med någon. Allt detta gjorde vi alltid förr, hemma i Värnamo på stigs konditori. Det var en rätt stor grupp innan vi la ned verksamheten. Något som man vet är att rykten sprider sig snabbast med hjälp av att folk snackar med varandra. Så det ska bli väldigt kul att se hur detta rykte sprider sig, och vem som kommer att haka på det. Alla är ju som sagt välkomna och känn ingen oro över att det kanske finns personer som ni inte känner. Det är ju det som är själva grejen med det hela. Lära känna människor som man kanske bara känner till utseendet eller flyktigt. En kul grej som måste prövas helt enkelt.
Nu ska jag köra igång den första Johan Falk filmen och invänta den sömniga perioden på dygnet. Ha det bra alla ni som varit här och läst, Jag är din vän och vi lär oss av varann!!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Sen för er som kanske inte tänker på det själva. När ni går ut med er hund eller bara en lång kvällspromenad. Ta på er reflexväst. När man kör bil på kvällen eller natten och någon kommer gående utan reflexer så ser man inte er förens det är för sent. Jag vill inte bli vållande till någon annans död bara för att jag inte ser er. Jag kör nu mera väldigt lugnt och försöker ha så bra koll på vägkanterna som möjligt. Men i torsdagskväll så körde jag hem en klasskompis efter utbildningsmässan. Klockan var runt 20:30, när jag var cirka två meter ifrån en person med hund så såg jag dem båda. Snälla ni, om inte för min skull så för er egen, kräng på er så mycket reflexer som bara finns. På er själva och era djur, jag tror inte det är någon som vill missta en nära anhörig på grund av att den inte syntes när den var ute. Inte heller vill man väl mista sitt underbara husdjur bara för den inte syns.
Bloggandet blir sämre och sämre. Varför vet jag inte och jag orkar väl inte bry mig så mycket om det heller just nu. Jag kan bara konstatera att mina favorit bloggare inte uppdatera lika ofta som vanligt. Det kan ju bero på vad som helst men som sagt jag orkar inte göra någon efterforskning i detta. Jag är ju inte precis jätte bäst på att uppdatera själv heller så det kanske är lika för er. Ni kanske har upplevt samma sak som jag. Jag försöker att skiva in lite här för att jag vet att det finns några som tycker om att läsa min blogg. Det tycker jag ju givetvis är kul, men jag har som sagt lite dåligt med ork just nu och det gäller väl inte bara bloggen utan allt annat också. Det finna inget driv längre och jag vet inte riktigt vad det beror på. Det kan ha med den underbara årstiden att göra. Det kan väl ha lite med dygnsrytmen att göra också.
Den stora nyheten just nu är att jag ska göra en test och se va det leder till. Jag ska de närmaste veckorna spendera någon timme i veckan på att dricka vaniljlatte på Bernts i Gislaved. Detta kommer jag att göra varje torsdag klockan 14:00 och fram till den tiden att det inte längre ger resultat. Då är det säkert många som undrar om jag har slagit i huvudet hårt haha. Nä saken är den att man har för många lösa kontakter, alltså personer som man inte så ofta träffar men man känner dem flyktigt. Sen finns det personer som känner behov av att sätta sig ner och bara softa och tjöta lite allmän skit. Samt de som känner behov av att prata av sig med någon. Allt detta gjorde vi alltid förr, hemma i Värnamo på stigs konditori. Det var en rätt stor grupp innan vi la ned verksamheten. Något som man vet är att rykten sprider sig snabbast med hjälp av att folk snackar med varandra. Så det ska bli väldigt kul att se hur detta rykte sprider sig, och vem som kommer att haka på det. Alla är ju som sagt välkomna och känn ingen oro över att det kanske finns personer som ni inte känner. Det är ju det som är själva grejen med det hela. Lära känna människor som man kanske bara känner till utseendet eller flyktigt. En kul grej som måste prövas helt enkelt.
Nu ska jag köra igång den första Johan Falk filmen och invänta den sömniga perioden på dygnet. Ha det bra alla ni som varit här och läst, Jag är din vän och vi lär oss av varann!!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
måndag 23 november 2009
Glädje & Sorg!!
Vissa dagar går bättre än andra och tur är väl det. Man önskar nästan att man skulle kunna frysa vissa dagar så det blev så hela tiden. Tråkigt nog så går ju inte det men dagar som denna är värt att leva varje sekund. Att göra måste saker burkar normalt sett inte vara så där jätte kul men när det kommer till skapand med egna händer och eget tänk så finns det fåtal saker som är roligare. Jag märker att man blir otroligt mer motiverad av att få göra måste saker som man vill och har nytta av. Till exempel, att tillverka en komplett grupp utemöbler. Jag har inte någon som helst nytta av detta så jag bara kände hur motgångarna började få fotfäste. När jag sedan föreslog att man kunde göra ett nytt köksmöblemang och det blev godkänt så blev det helt plötsligt annat liv i luckan haha. Äntligen ska jag få göra mina barstolar och mitt hängbord som jag har velat ha så länge. Det kommer säkert att ta lite tid men ska det vara så ska det vara rejält hehe. Vet dock inte vad jag ska använda mig av för material men det lutar åt ek tror jag. Kanske blir björk men det är så fruktansvärt ljust så nja. Jag får väl helt enkelt se vad det kan bli för något.
Denna vecka planerar jag få min bas klar, hoppas det flyter på så det blir så bara. Ska väl sätta mig med lite autocad och rita klart fräsningen för morgondagen. Ska bli riktigt spännande att se hur den kommer att bli. Sen börjar tillverkningen av två nya halsar modell Fender. Anledningen till detta är att de är mycket lätt gjorda, tillverkningstiden blir väl cirka en dag per hals till skillnad på en Gibson modell som tar cirka en vecka att göra. Den första halsen kommer att bli en ren kopia av den fenderhalsen jag har på min Madde No: 1. Den andra kommer att bli lite special. Jag tänker inte avslöja något än men jag tror det kommer att bli riktigt häftigt när det blir klart. Den andra kommer att bli en komplett bas men med skruvad hals för att det ska bli lite smidigare att göra och inte ta för lång tid. När alla mina Madde basar är klara så ska jag lägga upp bilder här på bloggen så ni kan få se mina mästerverk hahahaha.
I dag har jag varit och besökt en mycket god vän som har lite annorlunda hobby än de flesta. Han har husdjur, och det är väl inget konstigt med det men han har inte som ni vanliga människor kallar det, vanliga husdjur. Nä, för min gode vän har nämligen massor med ödlor, grodor, ormar, insekter och ja vet inte vad allt är som han har. Men i alla fall så kunde jag inte låta bli att ta lite bilder på några av djuren. Ni får helt enkelt stå ut med den lite sämre kvalitén på bilderna för jag hade inte någon annan kamera än mobilen med mig så det blev helt enkelt inte så bra bilder. Men jag lägger dem i slutet av inlägget som vanligt.
Nu till något helt annat. Hur kommer det sig att vissa människor bara försvinner ut ur någons liv? Jag personligen tycker det är något av det absolut kallaste man kan göra. Inte något hej då, vi hörs någon gång eller något liknande. De bara går upp i rök och sedan hör det aldrig av sig mer. Vissa gånger kan man ju känna en viss doft av utnyttjande och då kan man ju förstå att de inte vill höra av sig mer. Men om man till och med har haft en god relation och haft jätte kul tillsammans och sen personen bara försvinner, då undrar man ju vad felet är? Ett tag misstänkte jag nästan att personen i fråga var död, men med lite Internet hjälp så visade det sig att det inte var så. Fullt levande men inte ett ljud. Jag har till och med försökt få kontakt med denna människa men inte lyckats. Lite jobbigt måste jag säga, men för eller senare så får väl den personen stå till svars och då får man väl svar på de frågor man har misstänker jag. Sen betyder det ju inte att det är svaren man vill höra men att vara ovetande är fruktansvärt mycket värre än att veta det man kanske inte vill höra. Aja hur som helst så får man väl finna sig i att saker och ting är som det är i nu läget. Nu ska jag ut på tuben och titta lite på en annan försvunnen människan lite sen blir det väl sängen så man inte försover sig imorgon igen.
Ha det bäst alla ni där ute och även ni som sitter sömnlösa framför datorerna. Love you all!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Denna vecka planerar jag få min bas klar, hoppas det flyter på så det blir så bara. Ska väl sätta mig med lite autocad och rita klart fräsningen för morgondagen. Ska bli riktigt spännande att se hur den kommer att bli. Sen börjar tillverkningen av två nya halsar modell Fender. Anledningen till detta är att de är mycket lätt gjorda, tillverkningstiden blir väl cirka en dag per hals till skillnad på en Gibson modell som tar cirka en vecka att göra. Den första halsen kommer att bli en ren kopia av den fenderhalsen jag har på min Madde No: 1. Den andra kommer att bli lite special. Jag tänker inte avslöja något än men jag tror det kommer att bli riktigt häftigt när det blir klart. Den andra kommer att bli en komplett bas men med skruvad hals för att det ska bli lite smidigare att göra och inte ta för lång tid. När alla mina Madde basar är klara så ska jag lägga upp bilder här på bloggen så ni kan få se mina mästerverk hahahaha.
I dag har jag varit och besökt en mycket god vän som har lite annorlunda hobby än de flesta. Han har husdjur, och det är väl inget konstigt med det men han har inte som ni vanliga människor kallar det, vanliga husdjur. Nä, för min gode vän har nämligen massor med ödlor, grodor, ormar, insekter och ja vet inte vad allt är som han har. Men i alla fall så kunde jag inte låta bli att ta lite bilder på några av djuren. Ni får helt enkelt stå ut med den lite sämre kvalitén på bilderna för jag hade inte någon annan kamera än mobilen med mig så det blev helt enkelt inte så bra bilder. Men jag lägger dem i slutet av inlägget som vanligt.
Nu till något helt annat. Hur kommer det sig att vissa människor bara försvinner ut ur någons liv? Jag personligen tycker det är något av det absolut kallaste man kan göra. Inte något hej då, vi hörs någon gång eller något liknande. De bara går upp i rök och sedan hör det aldrig av sig mer. Vissa gånger kan man ju känna en viss doft av utnyttjande och då kan man ju förstå att de inte vill höra av sig mer. Men om man till och med har haft en god relation och haft jätte kul tillsammans och sen personen bara försvinner, då undrar man ju vad felet är? Ett tag misstänkte jag nästan att personen i fråga var död, men med lite Internet hjälp så visade det sig att det inte var så. Fullt levande men inte ett ljud. Jag har till och med försökt få kontakt med denna människa men inte lyckats. Lite jobbigt måste jag säga, men för eller senare så får väl den personen stå till svars och då får man väl svar på de frågor man har misstänker jag. Sen betyder det ju inte att det är svaren man vill höra men att vara ovetande är fruktansvärt mycket värre än att veta det man kanske inte vill höra. Aja hur som helst så får man väl finna sig i att saker och ting är som det är i nu läget. Nu ska jag ut på tuben och titta lite på en annan försvunnen människan lite sen blir det väl sängen så man inte försover sig imorgon igen.
Ha det bäst alla ni där ute och även ni som sitter sömnlösa framför datorerna. Love you all!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
söndag 22 november 2009
Handen, Ego och Tomten!!
Det finns så mycket hjälp som behövs i världen och ibland så kan man faktiskt vara den hjälpande handen. Ska man kunna hjälpa någon med något så måste den personen fråga efter hjälpen. Att återvinna kläder genom att skicka in dom till röda korset eller liknande är en form av hjälp. Där behöver ingen säga till dig att du ska hjälpa. Det vet man redan. Men när man kommer till personliga problem och tankar så tror jag att man får ha hoppet med sig. helt enkelt se ut en person som man kan tänka sig prata med, sen hoppas på att den personen ställer upp. Att vara överfylld av tankar och funderingar blir fruktansvärt jobbigt i längden. Det kan till och med gå så långt att det kväver än själv. Inte bra kan jag säga. Jag har varit i en sådan situation en gång i mitt liv och vill aldrig dit igen. Jag löste det på det ovan nämnda sättet och hade tur att den utvalde ville lyssna. Jag personligen tror att jag har hjälpt några yngre människor från samma sak. Men då kom de och frågade om vi kunde sitta ner och prata lite. När det gäller att prata och lyssna och komma med förslag tror jag att det enda som behövs är tålamod och lite insikt i livet.
Jag har en person som har hjälpt mig jätte mycket genom hela livet och det är jag evigt tacksam för. Jag vet dock inte hur jag ska kunna ge tillbaka denna hjälp, samtidigt som jag tror att jag ger tillbaka till någon annan. Kan det sen fortsätta så kommer vi kunna se en förändring i livet. Sen kanske detta bara är drömmar och önsketänkande ifrån min sida men vem vet?? Sen vet jag att om den personen som hjälpt mig så otroligt mycket kan se än förändring till ett självständigt liv, då är denna person mer än nöjd.
Att se sig själv växa är lite häftigt faktiskt. Då menar jag inte ordagrant växa och bli en blobb som sitter och svullar i sig massa godheter. Även om det är sjukt svårt att avstå från dessa god heter. Nä jag menar som person allmänt, att känna den underbara känslan av att hjärnan faktiskt inte har några begränsningar för inlärning. Att få känna hur man blir mer och mer allmänbildad och för att använda ett ord som jag själv inte vill men att känna och veta att man har en intelligens som är bra mycket högre än den medelsnittliga faktorn. Ja visst är jag ego men jag känner mig inte ego för jag vet sanningen bakom det hela. Ibland har man faktiskt full rätt till att vara ego om det inte förstör för någon annan. Att bara sitta och läsa en bok om något som man tycker är intressant och som ger ny vetskap om ämnet gör att hjärnan blir aktiv och där med lär man sig något nytt. Sen betyder det ju inte att teorin och praktiken går hand i hand för det märker man rätt snabbt att det inte är så. Men i alla fall få känna sig bättre än andra just kunskaps mässigt, det är rätt gött ibland haha.
Det blir ett sent jul firande i år på grund av att familjen jobbar på julafton. Så är det när man väljer att jobba inom vården, jag för min del tycker ju att man hade klarat sig utan denna hysteri. Visst det är grymt gått med julmat och rätt mysigt om allt stämmer in. Men vi har ju lyckats vrida till vårt lilla jordklot så vi inte får någon snö längre. Jag har underbara minnen får den tiden när man var liten. Mor och far var fortfarande gifta och alla firade jul tillsammans. Det var meter stor snö högar som man kunde leka i och när tomten kom satt man som på nålar för att se om man hade varit snäll nog för att få några julklappar. Detta finns inte längre. För mig så betyder julen jätte mycket om den är komplett men är den inte det så kan man lika gärna skita i det. Tacka vet jag -14 grader och en ½ meter snö på jul afton då får man den rätta stämningen.
Till sist vill jag säga, våga ta steget och fråga om det är något du vill prata om. Jag finns här för dig om du känner att jag är den du vill snacka med. Men våga fråga, man kan inte få mer än ett nej och då är det bara att fråga vidare.
Love you all!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint.
Jag har en person som har hjälpt mig jätte mycket genom hela livet och det är jag evigt tacksam för. Jag vet dock inte hur jag ska kunna ge tillbaka denna hjälp, samtidigt som jag tror att jag ger tillbaka till någon annan. Kan det sen fortsätta så kommer vi kunna se en förändring i livet. Sen kanske detta bara är drömmar och önsketänkande ifrån min sida men vem vet?? Sen vet jag att om den personen som hjälpt mig så otroligt mycket kan se än förändring till ett självständigt liv, då är denna person mer än nöjd.
Att se sig själv växa är lite häftigt faktiskt. Då menar jag inte ordagrant växa och bli en blobb som sitter och svullar i sig massa godheter. Även om det är sjukt svårt att avstå från dessa god heter. Nä jag menar som person allmänt, att känna den underbara känslan av att hjärnan faktiskt inte har några begränsningar för inlärning. Att få känna hur man blir mer och mer allmänbildad och för att använda ett ord som jag själv inte vill men att känna och veta att man har en intelligens som är bra mycket högre än den medelsnittliga faktorn. Ja visst är jag ego men jag känner mig inte ego för jag vet sanningen bakom det hela. Ibland har man faktiskt full rätt till att vara ego om det inte förstör för någon annan. Att bara sitta och läsa en bok om något som man tycker är intressant och som ger ny vetskap om ämnet gör att hjärnan blir aktiv och där med lär man sig något nytt. Sen betyder det ju inte att teorin och praktiken går hand i hand för det märker man rätt snabbt att det inte är så. Men i alla fall få känna sig bättre än andra just kunskaps mässigt, det är rätt gött ibland haha.
Det blir ett sent jul firande i år på grund av att familjen jobbar på julafton. Så är det när man väljer att jobba inom vården, jag för min del tycker ju att man hade klarat sig utan denna hysteri. Visst det är grymt gått med julmat och rätt mysigt om allt stämmer in. Men vi har ju lyckats vrida till vårt lilla jordklot så vi inte får någon snö längre. Jag har underbara minnen får den tiden när man var liten. Mor och far var fortfarande gifta och alla firade jul tillsammans. Det var meter stor snö högar som man kunde leka i och när tomten kom satt man som på nålar för att se om man hade varit snäll nog för att få några julklappar. Detta finns inte längre. För mig så betyder julen jätte mycket om den är komplett men är den inte det så kan man lika gärna skita i det. Tacka vet jag -14 grader och en ½ meter snö på jul afton då får man den rätta stämningen.
Till sist vill jag säga, våga ta steget och fråga om det är något du vill prata om. Jag finns här för dig om du känner att jag är den du vill snacka med. Men våga fråga, man kan inte få mer än ett nej och då är det bara att fråga vidare.
Love you all!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint.
lördag 21 november 2009
Some people never change!!
Ikväll var det första dagen på utställningen. Allt gick bra och vi hade ca: 40 besökande. Jag fick bra respons på mina bilder som jag ställt ut, samt några intresserade köpare. Jag valde dock i sista sekund innan vi slog upp dörrarna att jag bara skulle köra visning av mina bilder och inte sälja några av dem. Så de som var intresserade av mina bilder blev väl lite besvikna men hade ändå förståelse för mitt val. Den bilden som jag själv trodde minst på var den som fick mest uppmärksamhet och det var ju lite kul. Där ser man hur olika vi människor är. Jag saknade dock några personer som jag jätte gärna hade velat skulle komma men man kan ju inte få allt.
Men jag kan säga att jag har lärt av mina misstag, och nästa gång kommer jag ställa ut själv med ett helt annat koncept. Inte för att det var jätte fel att göra så som vi gjorde idag men samtidigt så kände jag att det kunde ha blivit mycket bättre för dem som var där.
När jag gick runt och smyg lyssnade på vad folk sa om mina bilder så fick jag massor med nya idéer till nästa utställning som jag ska göra. Detta är också något man inte får missa för jag tror att det kommer bli stor succé.
Förövrigt så har jag inte så mycket att tillägga mer än att som värd så tycker jag att man lämnar utställningsplatsen sist vilket kanske inte är lika självklart för andra. Jag är i alla fall sån att gör jag något som jag verkligen vill ska bli bra så gör jag det helhjärtat. Detta upplevde jag dock inte av min utställnings partner. Men åter igen så är det bara min åsikt och bara för att jag delar med mig av den så betyder inte det att jag tycker mindre om denna människa för det. Jag tycker bara att den gjorde fel.
Jag hade tänkt ta massa mingelbilder men så blev inte fallet. Jag var helt inne i det folket som var där och av den anledningen så glömde jag helt att ta fram kameran i tid. Det blev någon enstaka bild på lite av folket som var där men jag väljer att inte dela med mig av de bilderna. Fick dock en bild med mobilen som jag tycker blev lite kul ljus sättning i som kommer i slutet som vanligt. På bilden ser man mina två underbara bandkollegor ta sig en cold gin.
Jag kan säga att jag är nöjd med det resultatet som blev och till nästa gång kommer det bli annorlunda. Han en underbar natt och sov gott för det är något som jag ska göra snart i alla fall.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Men jag kan säga att jag har lärt av mina misstag, och nästa gång kommer jag ställa ut själv med ett helt annat koncept. Inte för att det var jätte fel att göra så som vi gjorde idag men samtidigt så kände jag att det kunde ha blivit mycket bättre för dem som var där.
När jag gick runt och smyg lyssnade på vad folk sa om mina bilder så fick jag massor med nya idéer till nästa utställning som jag ska göra. Detta är också något man inte får missa för jag tror att det kommer bli stor succé.
Förövrigt så har jag inte så mycket att tillägga mer än att som värd så tycker jag att man lämnar utställningsplatsen sist vilket kanske inte är lika självklart för andra. Jag är i alla fall sån att gör jag något som jag verkligen vill ska bli bra så gör jag det helhjärtat. Detta upplevde jag dock inte av min utställnings partner. Men åter igen så är det bara min åsikt och bara för att jag delar med mig av den så betyder inte det att jag tycker mindre om denna människa för det. Jag tycker bara att den gjorde fel.
Jag hade tänkt ta massa mingelbilder men så blev inte fallet. Jag var helt inne i det folket som var där och av den anledningen så glömde jag helt att ta fram kameran i tid. Det blev någon enstaka bild på lite av folket som var där men jag väljer att inte dela med mig av de bilderna. Fick dock en bild med mobilen som jag tycker blev lite kul ljus sättning i som kommer i slutet som vanligt. På bilden ser man mina två underbara bandkollegor ta sig en cold gin.
Jag kan säga att jag är nöjd med det resultatet som blev och till nästa gång kommer det bli annorlunda. Han en underbar natt och sov gott för det är något som jag ska göra snart i alla fall.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
fredag 20 november 2009
Special Dedicated!!!
Att stå mitt i livet utan att veta åt vilket håll man ska gå är det säkert många som har gjort. Men av bara några få ord så tar man beslutet om vad man vill göra och vad som måste göras för att man ska bli det man vill. Ibland behövs det inte mer än just några få ord.
Imorgon, eller mer senare idag så ska jag på planeringsmöte på skolan. Det är dags för att lägga upp den sista delen inför vårterminen. Jag minns det som det var igår, jag satt och tyckte att jag aldrig kommer bli klar med mina studier. Tiden har gått fort och nu är det bara några få månader kvar tills man har fått sitt fullständiga gymnasiebetyg. Redo för att ta ett nytt steg ut i livet. Take it to another level, högskola eller universitet. Det känns plötsligt som om man håller på att bli stor hahaha. Det finns två sikten i min kikare och det är lärare eller journalist, kanske båda. Det hade absolut inte varit fel. Jag märker mer och mer att det folket har sagt i flera år är ett faktum. Det finns något inom mig som gör att jag har tålamodet att lära ut. Det spelar ingen roll hur svårt en människa har för att ta in information. Jag hittar på egna lösningar tills jag hittar det som passar för just den personen som jag ska lära. När man sen märker att personen har förstått det man pratar om och lär ut så känns det som en stor seger.
Jag har ett kommande projekt som ska bli så otroligt kul och jag hoppas verkligen det blir av. Det är ju faktiskt så att om man ska lära någon något så måste den personen ta sig tid till att lära sig, men det tror jag inte kommer att bli ett problem. Det ska bli så spännande och framförallt lärorikt för mig. Som många vet så är fotografering en stor passion i mitt liv och nu har jag fått en fotoelev. En person som har ett intresse för detta och vill ta ett steg längre inom detta. Ser verkligen fram emot det.
Imorgon kväll eller i kväll blir det ju då, så går konstutställningen av stapeln. Kl. 18:30 slår vi upp dörrarna på bruksvillan i Gislaved. En kostutställning som innerhåller oljemålningar, keramik och fotografi. Den som känner intresse för detta är mer än välkommen. För min del så kan jag tycka det känns så där nu innan man gjort det men det kommer säkert bli roligt hoppas jag. Man är ju alltid utlämnad när man ska vissa upp något man ha gjort. Man kan ju alltid hoppas på att folket är ärliga som kommer och tittar på våra prylar. Att de säger vad de tycker om dem och om det tycker något är dåligt så vill man ju höra det också även om det inte är jätte kul. Men det ger feedback till vad man ska tänka på tills nästa gång man ska ställa ut.
Fredag och man är ledig från skolan. Möte på förmiddagen och sen fix med utställningen på eftermiddagen, det blir ju faktiskt en kort vecka denna vecka också. Nästa vecka är det ledig fredag med, för då är det utbildningsmässa på skolan på torsdagskvällen. Det ska bli lite spännande för det är första gången jag är med på något sånt. Det blir i och för sig en lång torsdag men kul kommer det säkert att bli.
Ja det var väl lite kort om vad som kommer att hända i mitt liv den kommande veckan. Och för en person som jag tänker på ibland vill jag höja mitt glas och utbringa en skål och ett fyrfaldigt leve för att du har fyllt år nu i veckan. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! Ett stort grattis till dig lite så här i efterskott.
Och till er andra vill jag säga, har ni inte sett den gamla filmen ”Livet är en schlager” så se den. Jonas Karlsson gör en otroligt bra roll i den filmen. Samt att ni som har missat Sixx:A.M. ut på tuben och kolla in detta bandet, grymt bra. Och innan jag avsluta med ett citat från en av deras texter så vill jag säga till er alla, lev livet nu för imorgon kan det vara för sen.
” You can’t quit until you try! You can’t live until you die! You can’t learn to tell the truth, until you learn to lie!”
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint.
Imorgon, eller mer senare idag så ska jag på planeringsmöte på skolan. Det är dags för att lägga upp den sista delen inför vårterminen. Jag minns det som det var igår, jag satt och tyckte att jag aldrig kommer bli klar med mina studier. Tiden har gått fort och nu är det bara några få månader kvar tills man har fått sitt fullständiga gymnasiebetyg. Redo för att ta ett nytt steg ut i livet. Take it to another level, högskola eller universitet. Det känns plötsligt som om man håller på att bli stor hahaha. Det finns två sikten i min kikare och det är lärare eller journalist, kanske båda. Det hade absolut inte varit fel. Jag märker mer och mer att det folket har sagt i flera år är ett faktum. Det finns något inom mig som gör att jag har tålamodet att lära ut. Det spelar ingen roll hur svårt en människa har för att ta in information. Jag hittar på egna lösningar tills jag hittar det som passar för just den personen som jag ska lära. När man sen märker att personen har förstått det man pratar om och lär ut så känns det som en stor seger.
Jag har ett kommande projekt som ska bli så otroligt kul och jag hoppas verkligen det blir av. Det är ju faktiskt så att om man ska lära någon något så måste den personen ta sig tid till att lära sig, men det tror jag inte kommer att bli ett problem. Det ska bli så spännande och framförallt lärorikt för mig. Som många vet så är fotografering en stor passion i mitt liv och nu har jag fått en fotoelev. En person som har ett intresse för detta och vill ta ett steg längre inom detta. Ser verkligen fram emot det.
Imorgon kväll eller i kväll blir det ju då, så går konstutställningen av stapeln. Kl. 18:30 slår vi upp dörrarna på bruksvillan i Gislaved. En kostutställning som innerhåller oljemålningar, keramik och fotografi. Den som känner intresse för detta är mer än välkommen. För min del så kan jag tycka det känns så där nu innan man gjort det men det kommer säkert bli roligt hoppas jag. Man är ju alltid utlämnad när man ska vissa upp något man ha gjort. Man kan ju alltid hoppas på att folket är ärliga som kommer och tittar på våra prylar. Att de säger vad de tycker om dem och om det tycker något är dåligt så vill man ju höra det också även om det inte är jätte kul. Men det ger feedback till vad man ska tänka på tills nästa gång man ska ställa ut.
Fredag och man är ledig från skolan. Möte på förmiddagen och sen fix med utställningen på eftermiddagen, det blir ju faktiskt en kort vecka denna vecka också. Nästa vecka är det ledig fredag med, för då är det utbildningsmässa på skolan på torsdagskvällen. Det ska bli lite spännande för det är första gången jag är med på något sånt. Det blir i och för sig en lång torsdag men kul kommer det säkert att bli.
Ja det var väl lite kort om vad som kommer att hända i mitt liv den kommande veckan. Och för en person som jag tänker på ibland vill jag höja mitt glas och utbringa en skål och ett fyrfaldigt leve för att du har fyllt år nu i veckan. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! Ett stort grattis till dig lite så här i efterskott.
Och till er andra vill jag säga, har ni inte sett den gamla filmen ”Livet är en schlager” så se den. Jonas Karlsson gör en otroligt bra roll i den filmen. Samt att ni som har missat Sixx:A.M. ut på tuben och kolla in detta bandet, grymt bra. Och innan jag avsluta med ett citat från en av deras texter så vill jag säga till er alla, lev livet nu för imorgon kan det vara för sen.
” You can’t quit until you try! You can’t live until you die! You can’t learn to tell the truth, until you learn to lie!”
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint.
onsdag 18 november 2009
Nu Igen!!!
Nu har jag äntligen kommit på vad problemet ligger. Allt som ofta så får jag mail om mina inlägg, jag har hela tiden trott att det är jag som varit otydlig i mitt skrivande, men så är ju faktiskt inte fallet. Ett stort tack till er som har analyserat min blogg. Problemet ligger ju hos er läsare. Ni tror att ni är så jävla eftertraktade så att allt som ni läser handlar om er. Och därför blir saker och ting otydliga. Fuck you säger jag bara då. Det finns inte en möjlighet att jag kommer att skriva på något annat sätt än vad jag har gjort hittills. Passar det inte så sluta läs då för fan. Jag sitter inte och skriver blogg för att jag tycker det är kul. Jag skriver definitivt inte blogg för att ni ska tro att jag skriver om er. Jag skriver absolut inte för att jag vill ha massa jävla mail från er som bara tar upp min tid. Jag kan säga så här. Ni som tycker er vara så jävla duktiga skribenter, skaffa en egen jävla blogg att skriva i. Fattar ni inte vad jag skriver så har ni fan inte något här att göra heller.
Ni som tycker er vara så jävla duktiga på svenska. Hur kan det då komma sig (om jag nu inte kan skriva) att jag sätter MVG efter MVG i Text kommunikation, journalistik, manus mm. Jag bara undrar???? Lär er att läsa innan ni kommer med massa jävla idéer om hur man ska skriva, och du som tycker dig vara så jävla duktig. Lätt att säga men svårt att göra eller hur.
Jag kan tala om en gång för alla varför jag skriver i denna bloggen. Det är den enda anledningen och det kommer inte att finnas någon annan anledning. Ska man försöka komma in på en journalisthögskola så finns det saker som är bra att ha med sig, detta är en av dem. Det finns tre stycken högskolelärare som sitter och läser min blogg varje gång jag gör ett inlägg. Tror ni de gör det för att de tycker det är kul? Nä för att ge feedback på vad som är bra och vad som är dåligt tills den dagen kommer när jag ska söka in på högskolan. Blir ni förvånade. Det kan ni fan ha, ni som trodde att jag skrev här för att tillfredställa er kan ju nu luta er tillbaka och fundera. Om inte annat så kan ni ju sluta att läsa här efter som att det inte är för någon annan än mig som jag skriver här. Eller jo för tre andra men i slut änden är det bara för mig.
Visst har jag skrivit många gånger att jag gör det för er, av vilken anledning tror ni??? När man skriver i den formen så ska man försöka få läsarna med sig inte mot sig. Men nu kan jag fan inte hålla igen längre. Här har ni sanningen bakom min blogg tycker ni inte om det så fuck it. Jag kommer att skriva vidare om saker och ting som händer men jag hoppas fan att ni som tycker er vara så in i helvetes bra på att förklara er och utrycka er kommer att lägga ner era jävla mail. Speciellt du som kommer med massa idéer, förverkliga dem i en egen jävla blogg.
Så där ja, så hade man fått avreagera sig lite idag också, hehe. Men som sagt ni som har något vetigt att säga i era mail behöver ju inte ta åt er så mycket. Nu ska jag gå och lägga mig och sova ett tag. Imorgon blir det till att limma greppbräda på den blivande basen, kan ju bli riktigt spännande. Love you miss-16 och några av er andra.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Ni som tycker er vara så jävla duktiga på svenska. Hur kan det då komma sig (om jag nu inte kan skriva) att jag sätter MVG efter MVG i Text kommunikation, journalistik, manus mm. Jag bara undrar???? Lär er att läsa innan ni kommer med massa jävla idéer om hur man ska skriva, och du som tycker dig vara så jävla duktig. Lätt att säga men svårt att göra eller hur.
Jag kan tala om en gång för alla varför jag skriver i denna bloggen. Det är den enda anledningen och det kommer inte att finnas någon annan anledning. Ska man försöka komma in på en journalisthögskola så finns det saker som är bra att ha med sig, detta är en av dem. Det finns tre stycken högskolelärare som sitter och läser min blogg varje gång jag gör ett inlägg. Tror ni de gör det för att de tycker det är kul? Nä för att ge feedback på vad som är bra och vad som är dåligt tills den dagen kommer när jag ska söka in på högskolan. Blir ni förvånade. Det kan ni fan ha, ni som trodde att jag skrev här för att tillfredställa er kan ju nu luta er tillbaka och fundera. Om inte annat så kan ni ju sluta att läsa här efter som att det inte är för någon annan än mig som jag skriver här. Eller jo för tre andra men i slut änden är det bara för mig.
Visst har jag skrivit många gånger att jag gör det för er, av vilken anledning tror ni??? När man skriver i den formen så ska man försöka få läsarna med sig inte mot sig. Men nu kan jag fan inte hålla igen längre. Här har ni sanningen bakom min blogg tycker ni inte om det så fuck it. Jag kommer att skriva vidare om saker och ting som händer men jag hoppas fan att ni som tycker er vara så in i helvetes bra på att förklara er och utrycka er kommer att lägga ner era jävla mail. Speciellt du som kommer med massa idéer, förverkliga dem i en egen jävla blogg.
Så där ja, så hade man fått avreagera sig lite idag också, hehe. Men som sagt ni som har något vetigt att säga i era mail behöver ju inte ta åt er så mycket. Nu ska jag gå och lägga mig och sova ett tag. Imorgon blir det till att limma greppbräda på den blivande basen, kan ju bli riktigt spännande. Love you miss-16 och några av er andra.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
torsdag 12 november 2009
Hur tänker dom?
Att vara studerande utan extra arbete är nog som allmänt känt inte så fett ekonomiskt. Får man sen då för mycket utbetalat av CSN så blir det ju inte bättre. Lagen säger, har man fått för mycket studiemedel så blir man återbetalningsskyldig. Visst så långt är jag med. Men frågan är då hur de har tänkt att man ska ha råd att betala tillbaka denna summa. Låt säga att man får 10 000kr i månaden av CSN. Man har utgifter på 7000kr i månaden. Sen ska man ju äta och kanske kunna roa sig lite då är man nere på noll. Får man då ett brev från CSN att man ska betala tillbaka 4900kr för att det har blivit något fel hos dem så undrar jag hur de tänker. Alltså skiter man i att äta eller göra något annat än att betala det man har som fasta utgifter så står man ju ändå -1900kr. Och man ska ju inte tro att de kan lägga om den summan så det blir ett lån, nej nej nej för då har man ju fortfarande fått för mycket pengar enligt deras datorer. Jag kan säga att jag inte fattar hur myndigheter tänker. Sen är det ju så att när man ska ha av dem så behöver det inte gå så fort, då får man helt enkelt bara vänta tills man kommer i turordningen. Men när man ska betala tillbaka så har man 8 dagar på sig att försöka få fram pengarna sen för man den söta lilla fogden efter sig. Vi har ett märkligt system i Sverige måste jag säga.
Detta är ju bara en liten del av det svenska samhället som inte funkar som det ska. Kolla bara en sån sak som små irritationsmoment. Detta är inte första gången detta händer och då undrar man vilket förtroende får då de som säljer skiten. Köp en ny mobiltelefon den funkar ca: 1 månad sen ballar den ut helt och hållet. Man får lämna in den och de fixar felet på den sen funkar all som det ska. Hur många vänder sig till den butiken igen när nästa telefon ska köpas??? Sen undrar man ju om telefonbolagen har så in i helvetes bråttom att få ut sina telefoner på marknaden att de inte hinner kolla hur länge de funkar innan de pajar ihop helt och hållet.
Nä det finns mycket som kunde ha funkat annorlunda, men som människa i det svenska samhället så har man inte så mycket att säga till om tydligen. Man får helt enkelt försöka att fixa det på egen hand det som går och resten får man försöka ha förståelse för, även om det kan vara svårt i många lägen.
Nu till något helt annat, att få saker gjorda. När man är arbetande och har lite tid över så får man tydligen mer gjort än när man är arbetslös. Detta är ett känt fenomen bland de flesta människor. Då undrar man lite, hur fungerar egentligen människan. Nu när jag har varit sjuk så har jag ändå ställt klockan och gått upp vid 07:20 även om jag gått och lagt mig vid 02:30 på natten. Visst man är ju helt utmattad men ändå borde man få något gjort. När jag går upp så sätter jag mig lite vid datorn sen äter jag lite frukost och sen blir det soffan och film. Man ligger i soffan och tänker att man borde diska, städa och fixa lite hemma men, nä. Det blir liksom inte av. Även om man har orken till det så blir det inte av. Det verkar precis som att kroppen ställer om sig på att inte göra något när man inte har direkta tider att passa. Kan det vara så eller? Jag vet många som har samma problem men det borde ju gå att hitta lösningen till detta så att man är lite mer aktiv även när man inte måste.
Aja idag blev det kanske inte så mycket intressant läsning men detta var sånt som jag har haft och fått i huvudet under några dagars tid nu så jag tänkte att jag skriver av mig det här så behöver jag inte fundera över det något mera.
Ha det bäst alla och på återseende!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Detta är ju bara en liten del av det svenska samhället som inte funkar som det ska. Kolla bara en sån sak som små irritationsmoment. Detta är inte första gången detta händer och då undrar man vilket förtroende får då de som säljer skiten. Köp en ny mobiltelefon den funkar ca: 1 månad sen ballar den ut helt och hållet. Man får lämna in den och de fixar felet på den sen funkar all som det ska. Hur många vänder sig till den butiken igen när nästa telefon ska köpas??? Sen undrar man ju om telefonbolagen har så in i helvetes bråttom att få ut sina telefoner på marknaden att de inte hinner kolla hur länge de funkar innan de pajar ihop helt och hållet.
Nä det finns mycket som kunde ha funkat annorlunda, men som människa i det svenska samhället så har man inte så mycket att säga till om tydligen. Man får helt enkelt försöka att fixa det på egen hand det som går och resten får man försöka ha förståelse för, även om det kan vara svårt i många lägen.
Nu till något helt annat, att få saker gjorda. När man är arbetande och har lite tid över så får man tydligen mer gjort än när man är arbetslös. Detta är ett känt fenomen bland de flesta människor. Då undrar man lite, hur fungerar egentligen människan. Nu när jag har varit sjuk så har jag ändå ställt klockan och gått upp vid 07:20 även om jag gått och lagt mig vid 02:30 på natten. Visst man är ju helt utmattad men ändå borde man få något gjort. När jag går upp så sätter jag mig lite vid datorn sen äter jag lite frukost och sen blir det soffan och film. Man ligger i soffan och tänker att man borde diska, städa och fixa lite hemma men, nä. Det blir liksom inte av. Även om man har orken till det så blir det inte av. Det verkar precis som att kroppen ställer om sig på att inte göra något när man inte har direkta tider att passa. Kan det vara så eller? Jag vet många som har samma problem men det borde ju gå att hitta lösningen till detta så att man är lite mer aktiv även när man inte måste.
Aja idag blev det kanske inte så mycket intressant läsning men detta var sånt som jag har haft och fått i huvudet under några dagars tid nu så jag tänkte att jag skriver av mig det här så behöver jag inte fundera över det något mera.
Ha det bäst alla och på återseende!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
onsdag 11 november 2009
Utan att veta själv.
Ibland börjar jag fundera om folk verkligen har problem med att fatta vad man säger. Jag har varit rejält förkyld i några dagar nu men det går åt rätt håll nu. Under de dagarna som jag varit sjuk tror jag att minst hundra människor har frågat om det är svininfluensa. Alltså spelar det någon roll vad det är för sjukdom? Är man sjuk så är man, det är ju liksom inte någon som vill umgås med än under tiden man är sjuk ändå. Alla tycks ju tro att böldpesten härjar i våra trakter. Det är ju inte så att man bär på någon dödlig smitta som folk tycks tro. Det är en helt vanlig jävla förkylning. Jag blir väldigt sällan sjuk men när jag väl blir det så blir jag det rejält i några dagar. Alltså betyder det inte att varken jag eller den som träffar mig under tiden kommer dö av det. Kapiche???
Har kollat en kul film idag som jag starkt kan rekommendera till alla som älskar julen. Speciellt ni som har det så att ni får åka runt och träffa föräldrarna på olika ställen. Här har ni tuben länken. http://www.youtube.com/watch?v=oHDmBCHj5uY riktigt kul faktiskt. Sen har man ju blivit torsk på Johan Falk filmerna också. De är en riktigt bra serie filmer som starkt rekommenderas med, men det är ju bara om man tycker om svensk polis film.
Att blogga, för er som inte redan visste det kan vara till mycket nytta för människor i allmänhet. Kanske inte om man bara skriver om hur synd det är om sig själv hela tiden, visst känner man personen i fråga kanske man kan hjälpa den på något sätt. Jag tänker mer på de som läser blogg som står lite still i sin livssituation. Det kan vara en så enkel sak som att man inte kan komma på vad man ska laga för kvällsmat. Sitter man då under dagen och läser gårdagens inlägg hos någon som käkat något riktigt gott så vipps så har man kvällsmaten räddad. Om personen i fråga som har bloggat det har skrivit ut receptet på det då vill säga. Bara för att man skriver alldagliga saker om sitt liv så finns det faktiskt många som ser hjälpen i mellan raderna. Detta är ett tips från mig till er som skriver egen blogg. Även om ni skriver alldagligt, upprepande eller vad det nu kan vara, skriv gärna informations rikt om de detaljerna som man kan tänkas hjälpa någon annan med. Även om någon annan är en person som just du inte känner. Du kommer då att bli en hjälpande hand utan att veta om det. Kan ju faktiskt vara så att någon lägger en kommentar till dig om hur bra det du skrev är. Bara ett tips.
Nu är det väl dags för att krypa ner i sängen och sova någon timme, funkar inte det så får det väl bli att slänga på G-force på den bärbara datorn och ställa den på sängbordet så man har något att somna till. Hoppas ni har det hur bra som helst för det har jag. Sweet Dreams!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Har kollat en kul film idag som jag starkt kan rekommendera till alla som älskar julen. Speciellt ni som har det så att ni får åka runt och träffa föräldrarna på olika ställen. Här har ni tuben länken. http://www.youtube.com/watch?v=oHDmBCHj5uY riktigt kul faktiskt. Sen har man ju blivit torsk på Johan Falk filmerna också. De är en riktigt bra serie filmer som starkt rekommenderas med, men det är ju bara om man tycker om svensk polis film.
Att blogga, för er som inte redan visste det kan vara till mycket nytta för människor i allmänhet. Kanske inte om man bara skriver om hur synd det är om sig själv hela tiden, visst känner man personen i fråga kanske man kan hjälpa den på något sätt. Jag tänker mer på de som läser blogg som står lite still i sin livssituation. Det kan vara en så enkel sak som att man inte kan komma på vad man ska laga för kvällsmat. Sitter man då under dagen och läser gårdagens inlägg hos någon som käkat något riktigt gott så vipps så har man kvällsmaten räddad. Om personen i fråga som har bloggat det har skrivit ut receptet på det då vill säga. Bara för att man skriver alldagliga saker om sitt liv så finns det faktiskt många som ser hjälpen i mellan raderna. Detta är ett tips från mig till er som skriver egen blogg. Även om ni skriver alldagligt, upprepande eller vad det nu kan vara, skriv gärna informations rikt om de detaljerna som man kan tänkas hjälpa någon annan med. Även om någon annan är en person som just du inte känner. Du kommer då att bli en hjälpande hand utan att veta om det. Kan ju faktiskt vara så att någon lägger en kommentar till dig om hur bra det du skrev är. Bara ett tips.
Nu är det väl dags för att krypa ner i sängen och sova någon timme, funkar inte det så får det väl bli att slänga på G-force på den bärbara datorn och ställa den på sängbordet så man har något att somna till. Hoppas ni har det hur bra som helst för det har jag. Sweet Dreams!!!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
måndag 9 november 2009
Varför?
Förkylningen hänger i sig, febern har väl minskat lite. Har faktiskt varit ute idag och det känns direkt att det är nyttigt att få lite friskluft. Det blev inga längre sträckor men en promenad fram och tillbaka till affären gjorde faktiskt väl. Sen att skiten kommer tillbaka så fort man kommer in och tar det lugnt är ju en annan sak.
Jag funderar på om det verkligen är så svårt här i livet som många skriver om i sina bloggar. Jag tycker det verkar som att mer och mer folk stör sig på vad andra gör eller säger. Visst jag har förståelse för detta men det måste väl ändå vara lättare att vara snäll än elak. Ibland verkar det som att en del människor får en form av kick av att vara elaka. Jag fattar inte riktigt detta. Jag kan säkert uppfattas som elak många gånger när jag skriver skit om folk men ändå. Jag upplever inte mig själv som en elak människa. Kan det vara så? Att de som är elaka inte märker det själva? Kanske, vad vet jag?
Skivan som vi har spelat in med bandet börjar närma sig sitt slut och singel spåret ligger ute på tuben nu. Det känns faktiskt skönt att det börjar närma sig slutet, frågan är väl bara vad som ska bli nästa steg? Jag hoppas ju verkligen på att vi kan komma ut och spela lite snart. Live är mer min grej än replokal och studio, även om det är jobbigt så är det sinnes sjukt kul.
En sak som jag ska spy lite galla över är myspace. Hur i helvete kan man bygga ett Community som finns över hela världen utan att göra det lätt redigerat? Jag trodda faktiskt att alla sidor var html kod befriade i dagens läge. Men nää, inte myspace. Kan man inte knacka kod så blir det fan ingen sida heller. Det är ju fan sjuk. Hade varit så mycket enklare om man hade kört in en drag and drop redigering i stället, då kunde ju vilken idiot som helst fixat till en sida där. Aja jag får väl se om jag kan hitta någon kodknackare på skolan kanske.
Nu ska jag ta och bädda ner mig och se om det blir någon skola imorgon när man vaknar. Troligtvis inte, med tanke på hur jag mår nu. Jag får helt enkelt lägga mig och ta ett allvarligt snack med vår Herre och fråga vad meningen är med detta. Sov så gott allesammans.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Jag funderar på om det verkligen är så svårt här i livet som många skriver om i sina bloggar. Jag tycker det verkar som att mer och mer folk stör sig på vad andra gör eller säger. Visst jag har förståelse för detta men det måste väl ändå vara lättare att vara snäll än elak. Ibland verkar det som att en del människor får en form av kick av att vara elaka. Jag fattar inte riktigt detta. Jag kan säkert uppfattas som elak många gånger när jag skriver skit om folk men ändå. Jag upplever inte mig själv som en elak människa. Kan det vara så? Att de som är elaka inte märker det själva? Kanske, vad vet jag?
Skivan som vi har spelat in med bandet börjar närma sig sitt slut och singel spåret ligger ute på tuben nu. Det känns faktiskt skönt att det börjar närma sig slutet, frågan är väl bara vad som ska bli nästa steg? Jag hoppas ju verkligen på att vi kan komma ut och spela lite snart. Live är mer min grej än replokal och studio, även om det är jobbigt så är det sinnes sjukt kul.
En sak som jag ska spy lite galla över är myspace. Hur i helvete kan man bygga ett Community som finns över hela världen utan att göra det lätt redigerat? Jag trodda faktiskt att alla sidor var html kod befriade i dagens läge. Men nää, inte myspace. Kan man inte knacka kod så blir det fan ingen sida heller. Det är ju fan sjuk. Hade varit så mycket enklare om man hade kört in en drag and drop redigering i stället, då kunde ju vilken idiot som helst fixat till en sida där. Aja jag får väl se om jag kan hitta någon kodknackare på skolan kanske.
Nu ska jag ta och bädda ner mig och se om det blir någon skola imorgon när man vaknar. Troligtvis inte, med tanke på hur jag mår nu. Jag får helt enkelt lägga mig och ta ett allvarligt snack med vår Herre och fråga vad meningen är med detta. Sov så gott allesammans.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
lördag 7 november 2009
I'm twenty two!!
Jag gör väl detta även att jag inte vill, orkar eller känner för det. Jag har blivit så sjukt dålig bara över en natt. Sitter och skriver till mina läsare med nästan 40 graders feber, snoret droppar ner på tangentbordet och den irriterande hostan bara fortsätter.
Det känns som att inget kan bli värre nu. Visst jag är man och det är ju alltid värre för oss män att vara sjuk, eller var är det man burkar säga? Förlåt om jag beklagar mig lite men det ligger inte på min tio i topp lista på vad som är kul, att vara sjuk alltså.
Jag släpade mig i väg till affären innan för att handla hem lite mat och då slog det mig att jag kanske skulle köpa hem lite tea och honung. Peach mango blev det och vet ni vad, jag tror jag skrattade ihjäl mig när jag kom till honungshyllan. Alltså jag är ingen expert på området men visste ni att det finns förkylningshonung? Det är ju inte sant vad man gör för att sälja saker haha. Jag gick ju dessvärre på det så jag köpte mig en burk förkylningshonung, tror ni den hjälpte eller???? Nä precis, lite lindrar det väl på hostan men förövrigt så blev det ju ingen skillnad. Snacka om blåst hehe.
Nu är jag hemma och tycker synd om mig själv, det får helt enkelt bli soffan och film för resten av kvällen. Fan vad ont det gör med förkylningsnäsa. Jo föresten, jag har funderat lite över det här med människor. Det sägs ju att det finns en människa motsvarande kön till alla. Om man nu då tycker att man har träffat den personen en gång i livet och det inte blev som man hade tänkt sig. Kommer man då att fortsätta leva själv resten av livet? Det verkar ju helt sinnes rubbat. Det kan ju inte finnas en möjlighet att det är så det är.
Aja skit i det nu, nu är det mig det är synd om för jag är sjuk som as. Så nu när ni läser detta så tycker jag faktiskt att ni kan tycke lite synd om mig efter som jag är idiotförkyld, hahaha. Nä det behöver ni inte göra men ni ska få ta del av två riktigt snygg bild på mig. Ha det bäst allihopa.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Det känns som att inget kan bli värre nu. Visst jag är man och det är ju alltid värre för oss män att vara sjuk, eller var är det man burkar säga? Förlåt om jag beklagar mig lite men det ligger inte på min tio i topp lista på vad som är kul, att vara sjuk alltså.
Jag släpade mig i väg till affären innan för att handla hem lite mat och då slog det mig att jag kanske skulle köpa hem lite tea och honung. Peach mango blev det och vet ni vad, jag tror jag skrattade ihjäl mig när jag kom till honungshyllan. Alltså jag är ingen expert på området men visste ni att det finns förkylningshonung? Det är ju inte sant vad man gör för att sälja saker haha. Jag gick ju dessvärre på det så jag köpte mig en burk förkylningshonung, tror ni den hjälpte eller???? Nä precis, lite lindrar det väl på hostan men förövrigt så blev det ju ingen skillnad. Snacka om blåst hehe.
Nu är jag hemma och tycker synd om mig själv, det får helt enkelt bli soffan och film för resten av kvällen. Fan vad ont det gör med förkylningsnäsa. Jo föresten, jag har funderat lite över det här med människor. Det sägs ju att det finns en människa motsvarande kön till alla. Om man nu då tycker att man har träffat den personen en gång i livet och det inte blev som man hade tänkt sig. Kommer man då att fortsätta leva själv resten av livet? Det verkar ju helt sinnes rubbat. Det kan ju inte finnas en möjlighet att det är så det är.
Aja skit i det nu, nu är det mig det är synd om för jag är sjuk som as. Så nu när ni läser detta så tycker jag faktiskt att ni kan tycke lite synd om mig efter som jag är idiotförkyld, hahaha. Nä det behöver ni inte göra men ni ska få ta del av två riktigt snygg bild på mig. Ha det bäst allihopa.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
tisdag 3 november 2009
Att inte veta!!
Allt som ofta händer det att människor kommer i situationer och börja tänka över sitt liv. Vill man kanske gå vidare med det eller ska man stanna kvar där man är? Att inte veta är inte riktigt lätt alltid. Man börja tänka och fundera på olika lösningar men kommer kanske inte fram till något. Man kanske har en familj och det kanske inte funkar så bra i den som man önskar. Man kan ha en partner som jobbar för mycket (tycker man). Barnen kan vara i en ålder då det är lite knepigt med skolan. Det kan helt enkelt vara precis vad som helst som utlöser att man börjar fundera över sitt liv.
Min undran är då, ska man bara ge upp och lämna allt man har? Jag kan ju tycka att man bör tänka över de problemen som finns väldigt väl innan man bara ger upp. Att bara ignorera det och hänga med sina polare i stället för att vara hemma hos familjen eller sambon som man tycker är tråkig funkar inte i längden. För eller senare måste man ta i tur med problemet. Sen är det ju så att man väldigt sällan ser sina egna brister. Att ignorera funkar så länge som motparten pallar trycket. När sedan bomben faller så kan det vara för sent att göra något åt saken.
I dagens läge är det helt enkelt för lätt. Vad jag menar är att folk blir tillsammans. De kanske skaffar barn och köper hus. När sedan minsta lilla mot gång kommer efter några år så går man direkt på ämnet att gå isär, sälja hus, dela på kidsen. För gjorde man inte så. Det krävdes mycket för att en familj skulle splittras. Visst jag säger ju inte att man ska gå omkring och må dåligt av det man lever i, men alla mår bara sämre om man inte försöker själv. Hur många är det som har sin mamma och pappa i livet och de fortfarande är gifta? Troligtvis inte många.
Nu tycker ni säkert att jag är gammalmodig av mig men visst det är jag. När det kommer till det området är jag det. Jag har gjort mina misstag i livet och det är fan inte något jag kan göra åt det nu. Men hade man tänkt innan bomben föll så hade man kanske haft en familj vid det här laget. Nä jag känner mig inte ensam på något sätt, jag trivs med det jag har i dag. Visst lite ovetande är jag men det har jag ju mig själv att skylla efter som jag inte tar upp diskussionen. Men jag känner inte att det behövs efter som jag vet mer eller mindre hur slutet ser ut på historien. Detta kan jag leva med för det stör inte mig.
Något som stör mig där emot är en del som inte tar sitt jävla ansvar i sin familj och försöker lite i alla fall. Hur svårt kan det va undrar jag då. Ska barn behöva bli lidande bara för att föräldrarna bråkar om hur de ska leva sina liv. Det tycker inte jag i alla fall. Det är ju för fan föräldrarna som har satt barnen till världen och då får dom fan se till att sköta om dem också. Då menar jag inte sköta om på så sätt att man skickar iväg ungarna till sina far och mor föräldrar en vecka bara för att man ska kunna bråka utan att de ska behöva höra på. Som om de inte skulle fatta att det är något vajsing på linjen eller???
Vuxna människor skärp till er för fan. Kunde folk leva ihop i 50-60 år för så ska det väl för fan inte vara en omöjlighet nu eller. Ge och ta handlar det om. Inte bara ta och ta och ta. Gå en kommunikationskurs eller vad fan som helst, bara ni lär er att prata med varandra innan det är för sent. Gräset är aldrig grönare på andra sidan. Skulle det mot förmodan vara det någon gång så beror det väl på att grannjävlarna har gödslat bättre än ni själva har gjort. Skärp till er för fan ni är vuxna normalt funtade människor.
Ha en fortsatt bra kväll allihopa. Love you all, eller en del i alla fall.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Min undran är då, ska man bara ge upp och lämna allt man har? Jag kan ju tycka att man bör tänka över de problemen som finns väldigt väl innan man bara ger upp. Att bara ignorera det och hänga med sina polare i stället för att vara hemma hos familjen eller sambon som man tycker är tråkig funkar inte i längden. För eller senare måste man ta i tur med problemet. Sen är det ju så att man väldigt sällan ser sina egna brister. Att ignorera funkar så länge som motparten pallar trycket. När sedan bomben faller så kan det vara för sent att göra något åt saken.
I dagens läge är det helt enkelt för lätt. Vad jag menar är att folk blir tillsammans. De kanske skaffar barn och köper hus. När sedan minsta lilla mot gång kommer efter några år så går man direkt på ämnet att gå isär, sälja hus, dela på kidsen. För gjorde man inte så. Det krävdes mycket för att en familj skulle splittras. Visst jag säger ju inte att man ska gå omkring och må dåligt av det man lever i, men alla mår bara sämre om man inte försöker själv. Hur många är det som har sin mamma och pappa i livet och de fortfarande är gifta? Troligtvis inte många.
Nu tycker ni säkert att jag är gammalmodig av mig men visst det är jag. När det kommer till det området är jag det. Jag har gjort mina misstag i livet och det är fan inte något jag kan göra åt det nu. Men hade man tänkt innan bomben föll så hade man kanske haft en familj vid det här laget. Nä jag känner mig inte ensam på något sätt, jag trivs med det jag har i dag. Visst lite ovetande är jag men det har jag ju mig själv att skylla efter som jag inte tar upp diskussionen. Men jag känner inte att det behövs efter som jag vet mer eller mindre hur slutet ser ut på historien. Detta kan jag leva med för det stör inte mig.
Något som stör mig där emot är en del som inte tar sitt jävla ansvar i sin familj och försöker lite i alla fall. Hur svårt kan det va undrar jag då. Ska barn behöva bli lidande bara för att föräldrarna bråkar om hur de ska leva sina liv. Det tycker inte jag i alla fall. Det är ju för fan föräldrarna som har satt barnen till världen och då får dom fan se till att sköta om dem också. Då menar jag inte sköta om på så sätt att man skickar iväg ungarna till sina far och mor föräldrar en vecka bara för att man ska kunna bråka utan att de ska behöva höra på. Som om de inte skulle fatta att det är något vajsing på linjen eller???
Vuxna människor skärp till er för fan. Kunde folk leva ihop i 50-60 år för så ska det väl för fan inte vara en omöjlighet nu eller. Ge och ta handlar det om. Inte bara ta och ta och ta. Gå en kommunikationskurs eller vad fan som helst, bara ni lär er att prata med varandra innan det är för sent. Gräset är aldrig grönare på andra sidan. Skulle det mot förmodan vara det någon gång så beror det väl på att grannjävlarna har gödslat bättre än ni själva har gjort. Skärp till er för fan ni är vuxna normalt funtade människor.
Ha en fortsatt bra kväll allihopa. Love you all, eller en del i alla fall.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
söndag 1 november 2009
STOPP!!
Så mycket att skriva men ändå inget att säga. Det är så det känns just nu. Tankeverksamheten funkar noll, kan det bero på att det blev lite alkohol i fredags? Har märkt de senaste gångerna att kroppen inte klarar av det där festandet längre. De två sista gångerna har jag fått feber och mått hur dåligt som helst. Och alla tänker ju nu givetvis bakfylla, nä jag tror inte det är det. Den känslan känner man ju ingen. Det verkar mer som att kroppen inte klarar av att rena sig själv. Det känns ju lite farligt. Nu får det nog helt enkelt vara bra med dumheterna, det får bli att återgå till ett nyktert och städat liv på helgerna i stället. Helt enkelt överlåta det till dem som tycker sig behärska det hahaha.
Passar på att tacka för en trevlig kväll när jag ändå kommer ihåg det. Det var jätte trevligt att så många kunde komma, även om man inte riktigt kände alla. Dock kommer det väl inte bli någon mer sån fest på ett tag, eller inte hos mig i alla fall. Men man ska ju aldrig säga aldrig heter det ju. Jag kan ju stå för lokalen så kan ju dem som vill festa komma och göra det, behöver ju inte betyda att jag måste göra det för det.
Kanske blir en runda till mac idag är så sjukt sugen på ostburgare. Kan man ju passa på att hälsa på syskonen och lite annat. Ska väl kolla med min son om han ska med också. Han brukar inte säga nej till lite mac.
Som sagt har väl inte så mycket att skriva idag men det kan ju hända att det kommer ett inlägg senare i kväll, när huvudet har kommit igång lite. Om det nu gör det hehe. Ha det bäst alla ni som läser.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Passar på att tacka för en trevlig kväll när jag ändå kommer ihåg det. Det var jätte trevligt att så många kunde komma, även om man inte riktigt kände alla. Dock kommer det väl inte bli någon mer sån fest på ett tag, eller inte hos mig i alla fall. Men man ska ju aldrig säga aldrig heter det ju. Jag kan ju stå för lokalen så kan ju dem som vill festa komma och göra det, behöver ju inte betyda att jag måste göra det för det.
Kanske blir en runda till mac idag är så sjukt sugen på ostburgare. Kan man ju passa på att hälsa på syskonen och lite annat. Ska väl kolla med min son om han ska med också. Han brukar inte säga nej till lite mac.
Som sagt har väl inte så mycket att skriva idag men det kan ju hända att det kommer ett inlägg senare i kväll, när huvudet har kommit igång lite. Om det nu gör det hehe. Ha det bäst alla ni som läser.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)