Leta i den här bloggen

söndag 31 januari 2010

Helt otroligt eller?

Jag och en mycket kär och nära vän gjorde ett litet bus här om dagen. Hahaha det är otroligt vad folk verkligen är inne i Communitysiten Facebook. Är det verkligen så att det som står på FB är sant och är en lag? I alla fall, vi gjorde en relations ändring i vår profil. Som blev att vi har en relation som är komplicerad. Hahaha. Vet inte hur många som har ifrågasatt detta. Den roliga grejen är den att personen som jag gjorde detta med är min sons moster, hihi. Ni kanske hajar vilken skandal det blev. Fast en del personer tyckte det var jätte kul och önskade oss lycka till. Ja vad ska man säga, allt som man läser på Internet är ju faktiskt inte sant. Eller?

Det har varit en sjukt bra helg men nu får det nog bli lite lugnt ett tag. Kroppen håller inte hur länge som helst. Att bara sova några timmar per dygn och sedan vara ute och festa med polarna tar rätt hårt i längden.

Nya musikprojekt på gång, denna gång med hungriga människor som bara vill lira för att komma ut och giga. Det ska bli spännande och se hur det kommer att gå. Jag har ett soloprojekt, ett bandprojekt och ett singer/songwriter projekt som ska köra igång i vår så det kommer ju inte vara så att man kommer att sitta sysslolös direkt. Jag kommer nog att köra lite update här och berätta hur det går.

Den resterande dagen kommer nog att bestå av pizza, film och jäsa i soffan. Försöka att få lite lugn helt enkelt efter den helt otroligt roliga helgen, ska nog börja med lite planeringen för den tänkt kommande reunion festen. Nämner inte mer än så efter som det inte finns mer än en tanke.

Hoppas att alla ni har haft en underbar helg och ni vet att jag tänker på er alla.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Du!

Drömmarna har kommit nu, jag känner igen mönstret från en tidigare epok i livet. Varje natt som jag försöker sova så ligger jag och tänker mig till sömns. De få timmar som kroppen få slappna av är du med mig i drömmarna.

Jag kan inte välja längre, även att jag tycker om det jag drömmer så blir det jätte jobbigt i längden. Du har rotat dig i mina tankar, känslorna växer bara mer och mer. Jag vet vad du tycker och hur du vill ha det, borde inte vara så svårt att lägga om och bara gå vidare. Istället väljer jag att gå rakt emot mina erfarenheter.

Leva i en förnekelse och fortsätta känna beroendet av dig. Jag borde förstå bättre, men det är svårt att styra sina känslor på rätt spår. Var jag än går och var jag än befinner mig, dag som natt så ser jag dina vackra ögon, dina läppar som skulle kunna ge de mest fantastiska kyssarna. Dina armar som sluter sig runt mig och ger de mest underbara kramar som jag vill ska vara oändliga. Precis där vill jag frysa tiden och bara få vara med dig resten av livet.

Det är en omöjlighet jag vet, men jag kan inget annat än bära hoppet vidare. Utan det så skulle du bara vara illusionen som jag skapat med hjälp av bilder och tankar. Jag vet att jag kan finna mig i den här situationen, frågan är väl bara hur länge jag orkar manipulera mig själv i något som inte finns. Att klippa av tråden är inget alternativ, jag vet att du känner min kärlek på något sätt. Så länge jag får andas samma luft som du så klarar jag mig nog ett tag till.

/Saint

torsdag 28 januari 2010

I'm just a poor songwriter!!

Sitter på Bernts i Gislaved och skriver lite låtar, eller mer text än musik om man säger så. Ni som känner mig och vet vad i livet jag är just nu kan nog direkt säga vad den första låten kommer att handla om. Det är ju så jag funkar, skriver om mitt miserabla liv. Det är väldigt länge sedan jag kände sån skriv lust till musik. Men nu är jag tillbaka och jag kan säga att jag har full förståelse för de stora artisterna som får skrivkramp. Jag har varit från musikskrivandet i över 5år nu men känner en så överflödig lust till att skapa musik så nu lär det ju bli några låtar om allt möjligt som händer runt mig.

Jag är helt såld, det har kommit in en kvinna i mitt liv eller kommit in och kommit in. I’m in love, kan man väl säga. Det är bara en sak som skrämmer mig lite. Sist jag hade överflödig skrivlust till musik vad då den otroligt stora kärleken kom in i mitt liv. Kvinnan som hade precis allt som sedan bara försvann. Hon som jag aldrig hörde något från sen, hon som fortfarande inte har hört av sig. Precis fröken Nol……. Det gjorde riktigt ont den gången och är det så att det ska bli lika dant denna gången så vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag kan säga att då var slutet nära men jag reste mig igen och lyckades gå vidare.

Glömt? Nä det är nog inget man glömmer i första taget, man kan liksom inte avsluta något som inte har ett slut. Aja men nu är hon här eller inte här ordagrant och inte samma kvinna. En annan kvinna i en annan tid, men jag känner mönstret och det skrämmer mig lite.
Och när jag ändå sitter och skriver om kärlek och massa som händer runt om kring så kan jag säga, fy fan för dig. Hur i helvete tänker du egentligen? Du har världens underbaraste och mysigaste tjej och nu ska du dumpa henne för att du ska dra iväg och resa. Klarar du inte hålla kuken i styr när du är iväg så det är därför eller vad är problemet? Du har ju fan något stort fel i huvudet.
Nä nu ska jag återgå till mitt textskrivande, ha det bäst alla ni som är där ute i kylan eller ligger hemma och jäser. I love you all.

SEEYOU AROUND SOMETIME /Saint

tisdag 26 januari 2010

Världen blir mindre!!

Jag sitter och fixar med lite bilder nu. Bilder på en otroligt söt kvinna som ska vara klara på torsdag. Att se människor på bild är inte samma saks som att röra sig ibland dom i verkligheten. På bilderna som jag håller på med ser jag något som jag tycker väldigt mycket om, jag blir sittande länge och granskar den vackra kvinnan på bilden jag förälskat mig i. Inte för att hon ser så jätte mycket annorlunda ut i verkligheten men det finna precis det som jag försökte få fram vid fotograferingen. Jag sluter mina ögon och ser fortfarande den underbara kvinnan. Jag drömmer mig in i bilden för att komma närmare henne men verkligheten sätter stopp. Illusionen jag har skapat får mig lite nedstämd, jag går vidare till nästa bild och försöker igen. Där finns inte det kompletta, en jätte bra bild men kvinnan är som bortblåst. Jobbigt!!

Runt om kring mig finns det massor med folk som jag känner men det känns som att allt bara krymper. Jag vet faktiskt inte varför, har aldrig varit med om detta förut. Det känns nästan som om världen bara blir mindre och mindre. Passformen funkar inte längre, jag passar helt enkelt inte in bland det folket som är runt omkring mig. Jag fattar inte vad det bero på. Kanske dags att besöka någon som är proffs på området, som kan berätta för mig vad som håller på att hända.

Vissa projekt som man gör är värda mer än andra. Ett av alla de projekten som jag hållit på med länge nu känns som förgäves. Jag skulle nästan kunna ge vad som helst för att få gör det en enda gång, en enda på riktigt. Visst jag vet, jag skulle ha tänkt på det lite tidigare. Lätt att vara efter klok eller hur.

Nä tillbaka till den vackra kvinnan på bilden, ha det bäst alla ni som är här och läser. I Love You All oavsett om ni är en vän eller ovän.

SEE YOU AROUND SOMETIMES /Saint

måndag 25 januari 2010

Rättelse!!

Alla gör vi fel här i livet, så även jag. Att göra personangrepp är normalt sett inget jag brukar göra men i ren ilska bort ser jag från detta och gör det ändå. I nu läget spelar det säkert ingen roll vad det gäller då jag redigerat om inlägget som jag skrev detta personangrepp i. Men det var människor som blev lidande, sårade, irriterade, besvikna och förbannade som fan för det jag skrev. Och därför så har jag nu tänkt be om ursäkt för detta.

Vad jag tycker och tänker kan jag skriva här och jag gör det oftast också. Detta för att vi har de lagar i Sverige som vi har. Men att ren av göra människor förbannade med flit är inget som jag håller på med. Visst jag hänger en och annan, dock inte till namn men det spelar ingen roll heller. Jag gjorde ett stort fel och ber jätte mycket om förlåtelse för detta. Jag agerade i ren ilska och så här med facit i hand så förstår jag nu att det blev större än jag själv trodde det skulle bli.

Har jag eller gör jag fel så är jag man nog att erkänna det, och det är det jag gör nu. Troligen spelar inte det heller någon roll efter som det redan varit ute. Men hade man kunnat göra saker ogjort så skulle nog detta var en av de få grejer som jag skulle ha backat i livet. Nu kan man inte det och man kan inte heller räkna med att ursäkten godtas. Men jag står fortfarande för att jag vill ha ett bra slut på det hela. Detta är troligen inget som kommer att ske, men om det skulle komma till en sista tanke så hoppas jag på den kompletta avslutet.

Fortsätter det som det är nu och inte blir något avslut som jag hoppas på så står jag rak i ryggen och tar på mig hela fallet som enskild person. För det var jag som slog i den sista spiken i kistan och där med så faller det med mig. Ingen ska någonsin kunna säga att det var på grund av någon annan människa. För vad som rör sig i mitt huvud privat rör inte detta projekt. Mina personliga åsikter har inkräktat på något som inte har med detta projekt att göra alls. Och som den person jag är, med den position jag har/hade i detta projekt så är det fruktansvärt O-professionellt att göra som jag har gjort.

Mina tankar och åsikter kan ingen ändra på. Men än en gång så säger jag ett stort FÖRLÅT till dem som blivit drabbade av det jag har skrivit i ren ilska.

R.I.P

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint.

lördag 23 januari 2010

Snart brister det.

Jag håller på med en fotografering som jag kallar funderande/tänkande, och jag ska förhoppningsvis köra en session med enligt mig de två snyggaste människorna jag har sett på söndag. Eller kanske inte sett men som jag känner och har träffat i verkligheten i alla fall. Det ska verkligen bli spännande och se om jag lyckas att få de här personerna till det jag vill. Jag kan säga blir jag nöjd med den här sessionen så kommer jag leva på det jätte länge. Det ska bli så jävla kul att göra detta så jag kan inte förklara det i ord.

Något annat som jag tänkte försöka förklara är insidan av min kropp just nu. När något brister i kroppen så gör det fruktansvärt ont. Att bryta ett ben eller bli misshandlad gör jävligt ont. Vet inte riktigt hur jag ska förklara denna känsla men alla vet säkert hur det känns att vara olyckligt kär. Att inte kunna få vara med den personen man blivit förälskad i blir jätte jobbigt i längden. Det är ju nästan som att känna sig helt otillräcklig. Sen när man ser personen med någon annan så blir det ju inte bättre. När man sen kan få lite inside också och få reda på att den personen som man har fattat tycke för har ett förflutet, något som inte blivit uppklarat blir det en omöjlighet. Att ha den känslan, att vara förälskad i det omöjliga gör inget annat än ont. Det är helt enkelt jävligt jobbigt att lära känna nya människor och inte kunna styra över sina känslor.

Något som är lite mer positivt med att träffa nya människor är att man faktiskt kan hitta en underbar vän. En person som man väljer ska få ta del i ens liv. En som man kan snacka med om precis vad som helst. Det har jag gjort och det känns bra. Men man kanske ska vara lite försiktig med hur mycket man öser ur sig. Det kan ju bli en motsatt effekt så personen tycker det blir jobbigt. Får väl hoppas att hon säger ifrån i så fall.

Jag har ju alltid fått för mig att lika barn leker bäst men så är det fan inte. Inte nu längre. Jag verkligen hatar att leva i en värld som är så jävla utseende fixerad och som styrs av alla jävla materiella ting. Hur i helvete kan människan vara så dum att hon går på en sån nit och verkligen tror att det är så det ska vara. Mer och mer märker jag hur lite jag passar in bland de människorna som jag känner. Att märka detta blir en riktig twist för huvudet kan jag säga.

Men åter igen så är det ju tur att det berömda sura äppelhelvetet finns. Som säger, bit i mig och fortsätt att vara sparkad på. Japp så är det och nu börjar jag bli trött så nu blir det till att säga. I Love You All och till miss X kan jag inget annat än säga du finns i mina tankar och i mitt hjärta gör det fruktansvärt ont för att jag har lärt känna dig, men det kommer att gå över och då kanske vi kan ge vår eventuella blivande vänskap en riktig chans.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

fredag 22 januari 2010

Okej, snabba ryck!!!

Har precis kommit hem, klockan är 02:22. Har varit på Stubbens popquiz på hotellet i Gislaved. Kan ju säga så mycket som att vi ägde skiten ur alla som var där hahahahaha. Andra sidan så hade det inte spelat någon roll hur det hade gott för kvällen blev helt kanon oavsett att vi vann. Visst var det trevligt sällskap, men förutom det så var ju HON där och det gjorde ju att kvällen blev komplett hihi.

Förövrigt så har det inte hänt så mycket, blev lite efterfest i tattoostudion men nu är jag äntligen hemma och ska försöka sova. Så från mig till er alla, I Love You all!!!

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

onsdag 20 januari 2010

Nu är det dags igen.

Hallå alla underbara vänner, nära och kära samt bekantar. Även ett stort hallå till alla er idioter som kanske hittar tillbaka och börja klaga, men till er säger jag direkt, give it to me and I’ll fuck you right back! Så där ja, en riktigt bra start måste jag väl säga själv hahaha.

Det finns ju som sagt en del som tycker det är kul att läsa om andras liv, det är precis vad ni kommer få göra nu. Jag känner att jag måste börja skriva igen för gör jag inte det så dör jag väl snart av tristess. Så håll till godo.

För er som varit här innan så vet ni vad jag håller på med. Pluggar gymbetyg fram till den 2maj sen är man klar. Letar jobb som fan men det är inte det lättaste tydligen. Inte ens någon timme om dagen verkar finnas. Men skam den som ger sig. Till lilla mamma vill jag säga att allt är bra och allt kommer att ordna sig, så var inte orolig i onödan och jag älskar dig för att du är världens bästa mamma.

På någon månad har det ”ström”mat till lite nya bekantar hihi, fan vad fyndig jag var nu. Aja i alla fall detta ser jag som mycket positivt. Vänner kan man aldrig få för många av, även om det inte är vänner som man har daglig kontakt med så tycker jag det är jätte kul ändå.

Musiken flyter på och fotograferar gör jag så mycket jag hinner. En av de nya kontakterna som jag träffat är grafisk designer och ska bli väl utnyttjad av mig hahaha. (Sandra om du läser detta så förstår du att jag skojar hoppas jag) i alla fall, kul att träffa nya människor som har samma intressen som man själv har.

Förövrigt så är nog allt som det ska förutom att man går och förälskar sig och inte vet riktigt hur man ska hantera det men, ja det ger väl säg hoppas jag. Eller så blir det som vanligt, man får bita i det sura äppelhelvetet och få lite ont, läka ihop och invänta nästa smäll. Ibland känns det som att det inte spelar någon rock n roll alls men………

Det är tur att man känner sig själv, mer problem är det väl med att lära sig av sina misstag och inte göra om dom igen. Ah va fan ingen är väl perfekt, förutom jag då hahahaha det är väl därför jag är lite speciell.
Nu får jag nog ta och tänka lite på drömmarna, men som alltid så vet ni att jag älskar er. Även ni som är fruktansvärt tröga och fruktansvärt dumma i huvudet.
Och nu till det helt oförglömliga…………………..

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint