Jag håller på med en fotografering som jag kallar funderande/tänkande, och jag ska förhoppningsvis köra en session med enligt mig de två snyggaste människorna jag har sett på söndag. Eller kanske inte sett men som jag känner och har träffat i verkligheten i alla fall. Det ska verkligen bli spännande och se om jag lyckas att få de här personerna till det jag vill. Jag kan säga blir jag nöjd med den här sessionen så kommer jag leva på det jätte länge. Det ska bli så jävla kul att göra detta så jag kan inte förklara det i ord.
Något annat som jag tänkte försöka förklara är insidan av min kropp just nu. När något brister i kroppen så gör det fruktansvärt ont. Att bryta ett ben eller bli misshandlad gör jävligt ont. Vet inte riktigt hur jag ska förklara denna känsla men alla vet säkert hur det känns att vara olyckligt kär. Att inte kunna få vara med den personen man blivit förälskad i blir jätte jobbigt i längden. Det är ju nästan som att känna sig helt otillräcklig. Sen när man ser personen med någon annan så blir det ju inte bättre. När man sen kan få lite inside också och få reda på att den personen som man har fattat tycke för har ett förflutet, något som inte blivit uppklarat blir det en omöjlighet. Att ha den känslan, att vara förälskad i det omöjliga gör inget annat än ont. Det är helt enkelt jävligt jobbigt att lära känna nya människor och inte kunna styra över sina känslor.
Något som är lite mer positivt med att träffa nya människor är att man faktiskt kan hitta en underbar vän. En person som man väljer ska få ta del i ens liv. En som man kan snacka med om precis vad som helst. Det har jag gjort och det känns bra. Men man kanske ska vara lite försiktig med hur mycket man öser ur sig. Det kan ju bli en motsatt effekt så personen tycker det blir jobbigt. Får väl hoppas att hon säger ifrån i så fall.
Jag har ju alltid fått för mig att lika barn leker bäst men så är det fan inte. Inte nu längre. Jag verkligen hatar att leva i en värld som är så jävla utseende fixerad och som styrs av alla jävla materiella ting. Hur i helvete kan människan vara så dum att hon går på en sån nit och verkligen tror att det är så det ska vara. Mer och mer märker jag hur lite jag passar in bland de människorna som jag känner. Att märka detta blir en riktig twist för huvudet kan jag säga.
Men åter igen så är det ju tur att det berömda sura äppelhelvetet finns. Som säger, bit i mig och fortsätt att vara sparkad på. Japp så är det och nu börjar jag bli trött så nu blir det till att säga. I Love You All och till miss X kan jag inget annat än säga du finns i mina tankar och i mitt hjärta gör det fruktansvärt ont för att jag har lärt känna dig, men det kommer att gå över och då kanske vi kan ge vår eventuella blivande vänskap en riktig chans.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar