Burning, Burning, Burning just like fire!!

Med bestämda steg gick jag in genom ståldörrarna med ett fast grepp om Maddes hals. Rock `n´roll tänkte jag, hoppas hon låter rock `n´roll. Jag tryckte i trefas kabeln i väggen för att få ström i anläggningen. En sista check så allt stämmer som det ska, sen vred jag på volymen på slutsteget. Sakta vred jag upp tärningarna för att höra om hon lät mycket när man körde henne maxat. Jag tittade lite förvånat rakt ut i luften, hon sa inte ett ljud förens jag vidrörde hennes strängar. Då hörde jag direkt att hon lät precis som den bitchen jag hade hoppats på. Ett ettrigt vasst skrik i toppen av hennes ton samt en botten som kan få vilken man som helst att be om nåd. Jag skickade på overdriven och började behandla henne våldsamt och jag redigt hörde hur hon njöt av det. Det brutala och våldsamma ljudet hon gjorde ifrån sig fick mig att få ståpäls. Jag konstaterade rätt snabbt efter att jag hade lagt Madde åt sidan efter min prövning. ”Never had a woman, never had a woman like you. Doin' all the things, doin' all the things you do. Ain't no fairy story. Ain't no skin-and-bones. But you give all you got, weighin' in at nineteen stone.”

Och nu till en annan lite mer spännande händelse, efter jag hade gjort mitt test på Madde bytte jag till inspelningsbasen. Jag körde igång med inspelningen gjorde några inspelningar, men när jag kom fram till Trucker Love (en låt på den nya skivan) kände jag att det var varmt som fään i lokalen. Jag stoppade inspelningen för att ta en paus och öppna lite fönster. Kände då att det började lukta bränt och började se mig om lite. När jag tittar ut genom kontrollrumsfönstret ser jag att hela spel rummet är rökfyllt samt att det brinner som bara den där ute.

Paniken kom och jag var tvungen att försöka komma ut. Väl ute i det rökfyllda rummet såg jag att det var en högtalare som brann. Snabbt fick jag tag i en gammal tjock trasmatta som låg på golvet som lite ljuddämpning, slängde den över monitorlådan som brann för att kväva elden. Sen ut till lokalen bredvid för att hämta vatten så det säkert inte skulle ta sig igen. När jag hällt på vatten öppnade jag fönstren så röken kunde komma ut och ringde sedan 112. De skickade över en bil och kommunens stolthet kollade snabbt över läget, satte in en stor fläkt som tryckte ut all rök ur lokalen. Tio minuter senare stod jag där själv och blev lite fundersam över vad som kunde gått fel.

Jag stängde av all utrustning och låste för att gå hem, väl hemma tog jag mig en dusch och kunde inte släppa händelsen. Jag gick ner och kollade till allt en extra gång så det inte börjat brinna i något mer. Efter det gick jag hem och la mig på soffan, fick en fruktansvärd feber och kunde inte somna. När jag senare vaknade till i ren panik och kollade klockan så hade jag ett missat samtal från trummisen i bandet. Jag gick och la mig i sängen för att fortsätta sova, klockan var då 04:50. Jag kunde inte sluta att tänka på vad som kunde ha hänt egentligen, men man får helt enkelt se det som så. Döden stod på lur men lyckades inte denna gången.

Utöver detta så har det inte hänt så mycket i helgen, folk har börjat sina semestrar och har väl stuckit i väg till sina semesterställen. Det vanliga folket som brukar vara hemma har också varit iväg så det har helt enkelt varit en lugn helg kan man väl säga eller?? Hoppas ni har haft en trevlig helg, love you all.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Nattfotografering!! Madde och Ljungby

Ja då har man tagit lite nya natt bilder. Fantastiskt vilka färger och vilket ljus man kan få av att veta lite hur man ska gå till väga. Dessa bilder är tagna vid tolv tiden i natt. Endast det befintliga ljuset är med. Alltså ingen blixt. Kan man kanske inte tro då men så är det faktiskt. Jag har tagit liknande bilder innan, eller i vintras var det nog. Lite skillnad eller??

För övrigt har det inte hänt mycket idag, har dock fått rätt många frågor om varför min bas heter Madde hihi. En del vet medans andra inte har en aning och får helt enkelt fundera vidare. Jag kan bara säga, “She's so fine, she's all mine. Girl, you got it right.” Hahahaha. Sitter och suger på om man ska till Ljungby imorgon (lördag), det är visst där det händer säger folket. Ska kolla upp lite priser så får vi väl se. Love you all!
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Madde!!

Jaha idag blir det inte mycket till inlägg. Jag tänkte bara berätta att min bas är klar till 99.5%. som alla vet så heter den Madde hahahaha, och det finns ju anledningar till varför den heter det. Det är dock inget jag kommer berätta om här, men det finns några som vet varför jag döpt den till detta. Jaja här kommer en bild på hur det ser ut efter man har byggt en bas i köket, den andra bilden är då den underbara Madde. Ha det jätte bäst.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Längtar tillbaks!!

I dag har det varit en underbar dag. Jag har haft grabben hemma ett tag och lirat lite GTA, även haft min först foto kurs. Var och körde igång en av mina bästa vänner och deras nya Nikon D60, tror faktiskt att det fastnade en hel del. När jag åkte hemåt så passade jag på att ta lite bilder, och mitt i allt fotograferande fick jag en stor släng av hem längtan.

Jag trodde inte att jag skulle få den känslan någon gång i livet men nu är den här. Att åka igenom staden på sommaren får mig att tänka tillbaka på ungdomsåren. De sena sommarnätterna med polarna och de långa diskussionerna med kärleken. Att åka nere vid badplatsen och minnas grillfesterna och tonårsfyllorna man har haft där. Helt enkelt massor med trevliga minnen. Jag misstänker att jag någon gång i livet kommer flytta tillbaks, troligtvis inte än på många år men någon gång…..

Det känns skönt att ha vänner som man vet att man alltid är välkommen hos. Oavsett om det går en vecka eller ett år i mellan man ses, känns det ändå som om det var igår. Bara att veta om att det finns människor som tror på den framtid som man valt är underbart. Detta är känslor som man bara kan få från de vänner man har tills man dör, och det är helt fantastiskt underbart.

Lite bilder blev det som sagt och jag tror nog allt att jag ska åka till the city någon dag och ta med min goda vän och hans familj ut på lite foto sessions. Bilderna som togs i dag kommer som vanligt i slutet av inlägget. Men innan det är slut så vill jag passa på att säga till alla er som är här och läser, alla mina nära och kära, vänner och bekantar. Jag är inte mer än en dumdristig människa, som gör massor med fel varje dag. Jag vet om detta och jag försöker bli en bättre människa. I Love You All…

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Att se i mörker!!

Det finns många människor som beklagar sig över att det inte kan hitta den rätta. Frågan är då om man söker alls? De blinda människor som finns här i världen går inte på något utseende. Konstigt eller hur. Hur många finns det då som är blinda som har en livs partner? Troligtvis jätte många. För dem är mörker ett vardagsliv det är mer eller mindre det enda de ser eller inte ser. Varför kan då inte vi seende människor tänka som dem? Försöka se in i mörkret är väl ingen som vill göra, men om vi skulle ta oss tid till att göra det och bara se bort från den utseendefixerade världen ett tag. Försöka se det som finns innanför skalet. Är det detta vi söker?

Gång på gång får man höra hur människor är nere på grund av att de inte kan hitta en livskamrat eller en partner. Kan det vara så att de inte gör det för att de sätter upp för höga krav på sig själva? Eller snarare för höga krav på de som dem vill ha? Måste man hitta en människa som alla andra i vänskapskretsen tycker om? Det är väl ändå inte kompisarna som ska tycka om den man ska leva med.

Detta är ett problem som även jag har men jag har även försökt att vända den trenden. Att gå in i ett mörkt rum där bara dörren låter ljuset komma in. Att sedan stänga dörren och låsa den blir en utmaning. Till slut så har du fått tillbaka synen så pass mycket att du sakta kan ta dig fram genom rummet. Frågan är då kommer man att hitta ut igen. En omöjlighet säger många, jag vill påstå att det är fel. Givetvis kommer du att hitta ut. Paniken kanske kommer mer än en gång undertiden du söker efter utgången, men när du samlat dina tankar och söker vidare så kommer du garanterat att hitta dörren. Du kanske går på hinder som är placerade i rummet men du kommer att hitta ut.

Jag har länge tänkt raka motsatsen, en omöjlighet att änns försöka överleva själv i det mörka rummet. För inte länge sedan fattade jag att det var fel. Det enda som styr över om du kommer ut eller inte är du själv. Det är ju bara du som är där inne och massa olika hinder som du ska ta dig förbi på vägen tills du hittar utgången igen. När jag hittade dörren igen och lyckades famla in nyckeln i låset och öppnade blev jag som bländad av ljuset. Jag fick tillbaka min vanliga syn och kunde snabbt samla tankarna, detta kan jag göra hur många gånger som helst utan att känna panik eller rädsla någon mer gång, tänkte jag.

Det finns en värld utanför rummet vi lever i men för att bli starkare måste vi gå in och stänga dörren för att sedan söka efter den och till slut åter igen öppna den. Gör vi det så kommer vi snart märka att det finns så mycket mer som vi inte har sett innan.

Jag vill påstå att det är precis så med människan också. Vi måste våga se vad som finns under skalet på dem vi träffar för att sedan kunna se att det finns så mycket mer där inne. Lever vi bara i dagsljus så kommer vi aldrig att hitta vad vi söker. Men vad vi först måste göra för att hitta det vi söker är att riva ner alla murar som vi byggt upp för omvärlden. Hur ska annars de kunna se vad som finns på insidan???

Detta är också en del av mitt tanke sätt, och jag skriver det för att jag vill dela med mig av mina tankar och funderingar. Det finns inget syfte med att skada, rädda eller göra någon fundersam över det jag skriver. Som jag tidigare skrivit så är det bara varje enskild individ som kan stå för sina handlingar och för sin identitet. Jag står för mitt sätt att tänka, vill du sedan fundera över detta så är det okej men glöm inte av att Sverige har en yttrandefrihet. Jag vill göra klart för alla er som läser min blogg att jag inte försöker gör några personliga påhopp. Jag försöker bara dela med mig av mina erfarenheter och sen är det upp till varje läsare om de vill fortsätta att läsa. Dörren står öppen för alla att lämna precis när som helst.

Peace, Love And Fucking Understanding. I Love You All!!

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Tankar om, sökandet av….

Att försöka hitta kan vara svårt många gånger. Man ser upp till människor och tror att detta ska jag bli. Många gånger så märker man att man har haft fel i sitt sökande. Vad är en identitet? Man försöker att bli något man inte är. Man jämför sig med personer som är idoler eller bara kompisar som man känner att man har lite extra känslor för. Att försöka bli något man inte är kan bli väldigt fel i längden.

Jag skriver detta för att jag stöter på det gång på gång. Jag har själv varit i den sitsen och vet hur fel det kan bli. Många tycker att de har ett så fruktansvärt tråkigt liv. Frågan är om det är så eller om de bara är rädda för att ta i tur med sig själva. Att söka sin identitet i andra människor funkar inte. Man bygger sin identitet under sin uppväxt. Man blir det man är sen blir det inte mer än så. Tråkigt tycker många, visst men bara om du gör dig tråkig själv. Det är bara du själv som bestämmer över hur du ska använda din identitet. Att vara en copycat är inte du.

Man försöker så många gånger att bli olika saker, rock, punk, pop, mm. men det spelar ingen roll hur mycket man försöker, är man inte det i hjärtat så kan man heller inte bli det. Jag märker ofta på de hang arounds som vi har till vårat band att de vill vara som oss. Jag kan dock inte förstå varför. Vi är som alla andra människor, vi har problem som alla andra människor. Varför vill man bli som oss då? Det du ser när vi är ute är vi men det du inte ser är också vi. Varför vill man ha ett liv med fylla, bakfylla, ångest mm. jag kan inte förstå det. Vi gör vad vi gör av en anledning. Det ni gör, gör ni bara för oss, inte för er själva. När ni kommer på det och inte finns kvar så kommer det nya som gör samma sak för oss.

Visst jag förstår er, men jag tycker ändå att ni ska veta att bara för ni gör som vi så blir ni inte som oss. Lika lite som vi blir någon annan för att vi gör det för dem. Vi är vad vi är, vi söker inte efter en identitet, den har vi i blodet sedan länge tillbaka. Där av så är vi vad vi är idag. Ni som inte har det i blodet bör nog fundera lite över vad som finns i ert eget blod.

Eller är det kanske så att världen styr oss till något som vi inte vill vara. Vi tror att det är rätt men när vi ser tillbaka så märker vi att det var helt fel. Media styr oss så mycket till utseende och stil. Varför får man inte vara som man egentligen är blir man en dålig människa då eller? Att fylla de hålen som man har inom sig går bara göra på ett sätt, man gör det själv och man skiter i vad andra tycker om det. Man fyller inte det med någon annans liv för då kommer det bara bli nya hål som du inte vet hur du ska fylla. Till slut har det blivit en twist in the tale som inte går att ändra på och det kommer att äta upp dig sakta men säkert. Det är absolut inte något att stäva efter.

Varför skriver jag detta? Inte en aning, men det är något som jag har funderat på ett tag och då kan jag lika gärna skriva det här. Den som känner att det finns något att ta till sig kan ju göra det, men som vanligt så skriver jag bara ut mina tankar och funderingar som jag har, i hopp om att det kan finnas någon läsare som kanske tycker att jag har rätt. Troligtvis så finns det många funderingar hos människor som just denna, men nu vet ni min. Rätt eller fel spelar ingen roll. Jag är vad jag är och det finns inget som kan ändra det förutom jag själv.

Hoppas alla har haft en underbar midsommar helg, jag har haft trevligt med vänner och bekantar, nära och kära. Och till er vill jag säga som oftast Love You All!!

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint.

Midsommar och tankar!

Jaha då var det fredag och midsommarafton, som vanligt regnar det med jämna mellan rum. Har inte den blekaste aning om vad som händer i dag förutom middag med några goda vänner. Troligtvis blir det väl lite vila efter det sen kolla runt vad som händer hos olika folk. Någon fest blir det väl antar jag.

Vändningar i livet kommer och går som alltid. Jag har väl dock en väldig tur som har goda vänner att vända mig till när problemen dyker upp. Inte minst bandets samtliga medlemmar som betyder otroligt mycket utan att de säkert vet om det. Får passa på att be om ursäkt till det tre fantastiska musikerna som jag spelar med. Mitt humör svänger upp och ner med jämna mellan rum och det beror absolut inte på er. Jag tror även att ni vet att jag hade sagt till om det var något som jag hade hängt upp mig på som ni gör. Bara så ni vet, ni är en stor del av mitt liv och jag har aldrig menat att jag vill ha det på något annat sätt även om det verkat så ibland. Rock on!!!

Mitt hem står i kaos och jag orkar inte ta i tur med det. Tror att elektrikern kommer och koppla in min nya spis imorgon om han inte är för bakis haha. Ska bli gött att få i ordning på köket så man slipper bli rökskadad varje gång man lagar mat. Skulle dock behöva en ny kyl/frys också men det blir väl blocket som gäller för den biten.

Var och handlade lite kläder igår på 157:an blev tre t-shirts och en luvtröja med zipper. Ett par ultra fula cheap Monday skor blev det också. De är så fula att de nästan blev coola. Stör säkert någon haha. Efter den turen blev det lite ny ink också, nu är John 3:16 för alltid. Även om det var det innan med fast nu ser man ju det också, så nu är det bara att invänta alla 1000 frågor om vad det betyder. I början kanske det blir förklaring till det men sen kommer nog svaret bli GOOGLA.

Nä nu ska jag göra mig i ordning för middagen det ska bli riktigt gott faktiskt var ju ett tag sedan man käkade kall skinka potatis och grädde, muuuuums kan man väl bara säga om det. Ni, mina underbara läsare får ha en trevlig midsommar helg. Love you all!!

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Astrött på allt och alla!!

Det är väl lite så jag känner just nu. Jag har kurat ihop mig i min soffa och orkar inte göra något alls. Nu finns det inte någon motivation kvar alls. Det enda som håller mig vid liv just nu är min absolut bästa vän. Han förstår nog inte varför men efter 20års vänskap så behöver man inte förstå, det räcker att man accepterar att man är en hjälpande hand när det behövs. Det vet jag att han är och det räcker för mig. Något annat finns inte längre, hoppet är totalt borta. Livsgnistan har slocknat och motivationen till att göra något existerar inte. Bara på några få sekunder har mitt liv gått från toppen till botten. Ser faktiskt inte fram mot midsommar heller. Tråkigt men sant.

Jag ska göra allt vad jag kan för att få klart allt som jag håller på med nu, sen kommer jag att ta en lång paus och fundera över vad livet har för någon mening. Troligtvis kommer jag till samma ställe som jag alltid gör.

Mamma det är inte något som har hänt som du behöver vara orolig över, och jag ska lyssna på det du säger. Jag lovar!! Finns inte något mer att säga så jag avslutar för idag.

Inlägg 100!!

Detta är mitt hundrade inlägg i denna blogg. Jag sitter och funderar över bilderna jag ska göra men får ingen ro i kroppen för att tänka på de just nu. Jag känner att jag vill skriva något bra i detta inlägg av olika anledningar. 1. Det är det hundrade inlägget. 2. Jag vill skriva något vetigt. 3. Jag vill hjälpa. Det finns ju hur mycket som helst att skriva men just nu så är det tomt men ändå snurrar det runt tusentals tankar i mitt huvud.

En ny bekant skriver om sina problem med den hon inte får eller den som inte ge henne uppmärksamhet. Jag skulle så gärna vilja prata med henne och se om jag skulle kunna ge henne lite nya tankar. Nu kan jag inte det för att jag precis har träffat henne och känner henne inte alls egentligen. Sen måste hon själv vilja prata om det annars funkar det ju inte. Du vet vad jag finns och jag har sagt det till dig innan att du är välkommen precis när som helst för jag tror vi skulle ha väldigt mycket att prata om. Hör av dig..

Jag har kommit fram till vad jag vill jobba med i framtiden. Vet dock inte hur jag ska gå till väga. Måste försöka få tag på den underbara foto/bild lärare hon kanske vet. Hon brukar ha bra svar på det mesta så jag hoppas att hon har ett svart till mig när det gäller detta.

Hur glömmer man bort någon? Att anstränga sig är nog det första felet man gör tror jag. Att hata är nog ett annat fel man gör. Jag vill påstå att så länge man försöker glömma så kommer man inte göra det. Man aktiverar sig själv att tänka på den man ska glömma genom att försöka. Lägger man där emot bara tankarna på hyllan och slutar tänka på hur man ska glömma så tror jag det blir lättare.

Jag sitter nog med samma problem med mina bilder nu. Jag försöker hitta bilden som jag vill göra även att jag vet hur den ska se ut. Så länge jag leta kommer jag nog inte fram till något, det är troligtvis bara att gör det jag tänker i stället. Jag har ju vetskapen om hur jag ska göra. Jag måste helt enkelt sätta mig in i situationen. Som fotograf måste jag bli en del av motivet innan jag tar bilden för att bilden sen ska kännas rätt för betraktaren när den är klar. Suck, jag saknar dig redan och vi har precis skilts åt. Jag vet att jag får komma när jag vill till dig och ställa frågor men nu känns det mer som ett beroende. Jag vill ha dig runt mig hela tiden för att kunna slänga ut mina frågor så fort de kommer upp i mitt huvud. Jag förstår ju att inte den möjligheten finns, men än då.

Detta blev ett lite märkligt inlägg men ja, that’s me. Lite snabbt om vad som händer i mitt liv nu då. Jag ska jobba några dagar framåt och hoppas på ett perfekt väder för utomhus jobb. Var en runda på hotellet och kolla de innan, träffade massor med trevliga folk. Den underbara glada hon var där och gav mig ett jätte leende som alltid när jag ser henne. Hon är en sådan kvinna som man kan sitta och titta på i oändlighet och ju mer man tittar på henne desto gladare blir man. Träffade min piercing tjej också, hon som ska sätta dit min ring i näsan igen, ajajaja. Sen fanns det ju en och annan människa där som man bara blir trött på. Men det är väl så man får leva livet helt enkelt. Nu ska jag gå och lägga mig och sova så jag säger, sweet dreams and I love you all!!

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint.

Regn i Gislaved.

Jag har precis kommit hem från en natt runda med bilen. Som vanligt kom jag på att jag behövde köpa cigaretter och tittade på klockan, Shell!!! Jag åkte bort och handlade och tänkte jag måste uppdatera min blogg. Jag sätter mig i bilen och sätter på en skiva från förr. Det fick mig att minnas, var är du?? Jag startade bilen och åkte bort där du brukade vara när du var hemma och hälsade på. Jag tittade upp mot fönstret där jag har stått många gånger och betraktat skogen som ligger ett stenkast bort. Det lös en grön skrivbordslampa av engelsk modell i fönstret. Då kom plötsligt låten som jag hade glömt av. ”I always make the friends that never stay” då förstod jag varför du inte fanns kvar.

Jag kände lite ångest över det vi lämnade som kunde blivit bra. Jag åkte vidare i regnet, när det slog mig att jag var tvungen att se vad hon bor. Se om bilden i mitt huvud stämde överens med verkligheten. Jag skickade ett mess till 118 118 och fick den exakta adressen. Jag styrde bilen mot hennes adress eller mer vad jag trodde kunde bli rätt. Det visade sig att jag hade väldigt fel. Även att jag har passerad hennes hus hur många gånger som helst så hittade jag inte. Efter en halvtimmes letande passerade jag förbi och såg direkt att bilden var nästan identisk med den jag hade i huvudet. Jag ska dock ta en sväng förbi när det är ljust ute för att se om det verkligen var så eller om mörkret spelade mig ett spratt.

Jag åkte sakta hemåt med två kvinnor i mina tankar. En som är borta sedan länge och en som jag nyligen har lämnat. Två kvinnor som jag aldrig har varit i ett förhållande med. Men ändå två kvinnor som jag troligtvis kommer att komma ihåg resten av livet.

När jag sakta åkte igenom industriområdet så hörde jag hur den djupa basen började arbeta. Som en kniv i hjärtat skar denna låten en gång ut en bit som jag aldrig fick tillbaka. Jag förstår idag varför men utan den biten blir det svårt att glömma. Hatet började växa i mig och jag såg det hur tydligt som helst. Ditt hånflin som bara kunde betyda utnyttja. ”Because you didn't want me. You never cried for me at all. You didn't love me, You were too far above me. Then you watched me take the fall”

Väl hemma igen så fick jag min uppdatering till bloggen. Ibland gör man det svårare än vad det behöver vara. En natt som denna då regnet bara öser ner gav mer än jag trodde. Jag skulle ju bara åka och handla lite cigaretter för att kunna sitta sömnlös i Gislaved en natt till.
LOVE YOU ALL!!

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

MVG straight up!!

Har varit i skolan idag och fått betyg i fotografisk bild. Det var lite oro i kroppen efter att min lärare gjorde klart för oss att hon satt betygen på de grunderna hon hade fått in. Med en tung sten i magen väntade jag på min tur utanför salen där hon satt. En efter en kom ut med hängande huvud och hade fått IG. Oron växte mer och mer till det var dags för mig att gå in och få min dom.

Jag bad en stilla bön i mitt huvud om att det skulle bli ett G som minst. När jag sakta öppnar dörren och tittar in ser jag ryggen på min lärare, och när jag precis satt båda fötterna innanför dörren så vänder hon säg och säger ett välkomnande hej och ler. Sen säger hon bara rakt ut, det är så skönt när det kommer en elev som man bara kan säga ditt betyg blir MVG i A och B kursen. Sen är hon tyst. Jag fattade inget och kunde bara få fram ett tack innan ögonen började bli fyllda med tårar. Sen kom ett stort leende.

Jag kan inte ens förklara hur glad och lycklig jag blev över det hon sa. Jag ville så mycket bara ge henne den största kramen hon någonsin har fått men jag höll tillbaka min glädje så gott jag kunde. Vet faktiskt inte varför. Jag frågade om jag fick ha henne som lite mentor även att jag inte gick i hennes klass och det var ett varmt välkomnande jag fick. Där efter lämnade jag klassrummet och en kvinna som är full av kunskap.

Jag skulle så gärna vilja sitta i timmar ensam med denna kvinna och lyssna på den erfarenhet som hon har av livet som fotograf. Bara att ha fått ta del av det hon har inom sig i ett år har varit en helt fantastisk underbar tid, men nu känner jag att jag vill ha mer. Överlämnad till livet för att stå på egna ben så känner jag plötsligt att jag inte kan något. Men är det någon som jag skulle vilja ge tusentals väl ord så är det denna kvinna. Och blir jag någon gång något inom just fotografisk bild så kommer jag att berätta för alla vem den underbara kvinnan var som verkligen fick mig att förstå vad ett fotografi handlar om.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Gislaveds mest fotograferade dag!!

Den röda mattan var det ända som fattades när balparen gick upp för gågatan i Gislaved vid 17:00 idag. Det kändes lite som att alla människor i Gislaved var ute på en gång, men det är ju sånt man får räkna med. Detta bidrog till att det var svårt att komma intill och ta några bra bilder.

Hur gör man då för att få en bra bild vid ett tillfälle som detta? Jo man har inte någon som helst skam i kroppen. Man tränger sig förbi folket som står vid avgränsningen. Kryper under avgränsningen och ställer sig mitt i vägen så man har paren framför sig. Blockerar bra bildyta för de övriga fotograferna som bara är där för att ta bilder på folk som de inte känner. När man sedan har fått paret att fokusera sig på galningen som står mitt i vägen, knäpper man bilderna som man vill ha. Där efter lämnar man området och inväntar nästa par för att upprepa processen igen. Man blir inte riktigt omtyckt av folket som står och tittar men det är ju smällar man får ta.

Man kan också stå snällt på rätt sida av avspärrningen och ta bilder om det inte är massa folk som blockerar sikten. I mitt fall så tunnade det ut rätt bra tills mina par kom så jag hade rätt bra fri sikt.

Utan tillåtelse tänkte jag nu visa några av de fina paren som har gått balgången. Är det så att ni inte vill finnas med på min välbesökta block så får ni säga till så tar jag bort bilderna. Hoppas dock på att ni inte har något emot att synas här för ni är verkligen riktigt fina i era balklänningar.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Helg och tankar!

Denna helg har varit rätt soft. Blev lite fest i fredags dock men sen har det varit lugnt. Har börjat jobba lite, vilket jag tror kommer bli lite rörigt ihop med studierna. Tur att det inte blir så länge jag ska jobba. Hela sommaren kommer bestå av studier för min del så man behöver ju inte fundera på vad man ska göra. Det blev ingen blåsning, mådde lite dåligt. Har haft någon konstig frossa utan att ha feber. Kanske beror på vinet vad vet jag?

I eftermiddag går balen av stapeln så jag ska försöka hinna upp till torget och ta lite bilder, kanske lägger ut de här sen. Som vanligt har det ju inte blivit något gjort som jag hade tänkt denna helg, men jag får väl försöka klämma in det någon stans i veckan som kommer.

Att hoppas är något jag tror alla människor gör. Jag har väldigt mycket hopp om saker och ting, men har konstaterat att man inte har så mycket för det. Mer än ofta så känns det bara som att man blir utnyttjad istället. Hoppet om människor blir mer och mer missvisande. Kan man verkligen bli så blind så man inte själv märker när någon utnyttjar istället för att uppskatta den man är och det man gör? Eller är det så att man känner en form av svek för att någon annan tar mer plats? Kanske är det helt enkelt så att man ska avvisa vissa personer och ta åt sig mer av andra, bara för att slippa den här känslan.

Jag låter väl det vara ett tag och lämnar tankarna till arbetet i stället. Att jobba med ett hantverk kan man bara bli glad av eller nästan i alla fall. Då lägger man tankarna på det som är viktigt i stället för att fundera på massa annan skit. Jag sticker och jobbar lite istället.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

Update for someone special!!

Har precis suttit och läst igenom blogglistan och lite till. Kände bara att jag var tvungen att göra lite uppdatering här innan jag slänger mig i sängen och längtar. Att träffa nya människor kan ge väldigt mycket. Man kan få en helt ny syn på livet, till och med så mycket att man börja tänka på en människa regelbundet.

Ja så var man i ruta ett igen, varför kommer man alltid dit när man minst behöver det?? Okej jag ser dock möjligheter i det hela och det hör inte till vanligheten när det gäller nya personer som kommer in i mitt liv. Möjligheten jag ser för just dig och mitt liv är att det kan bli precis det vi båda behöver. Sen finns det en liten chans att det går helt åt skogen också och det är ju inte bra. Jag kan bara hoppas att det blir!!!

Förövrigt händer det rätt mycket just nu. Det ser jag som positivt, att få ta del av allt det som händer är hur gött som helst. Att få vet, bara det är ju fantastiskt. Jag känner redan nu att detta inlägg kommer bli riktigt kryptiskt men fuck it, jag kör mitt räjs som vanligt och passar inte det så sluta läs min blogg då. Jag vet ju att ni kommer tillbaka om någon dag och är nyfikna.

De senaste dagarna har varit absolut de bästa. Varför? Jo för att jag har fått spendera dessa dagar med dig, du, han och er andra. Men mest för att du har varit närvarande. Me like!! Jag måste ju få klaga lite också, för nu är det nämligen som så att det sitter en hel skock med folk och är måttligt fulla nere på SRF. Jag vill också, men jag hade dock velat att du hade varit med i så fall. jajaja jag vet att ni undrar vem det är jag skriver om men sorry, no can tell!!

Denna vecka ska jag bli klar med mitt basbygge har jag bestämt. Det måste bli så, är så fruktansvärt sugen på att få testa vad den kommer att gå för. Hoppas på att det kommer bli lite slapbass över den. Då ska ni som vill få lära er hur det går till när herr Engström spelar funk. Hahaha. Nä men i alla fall, på lördag är den stora premiär kvällen. Hoppas bara att man inte börjar brinna. Blir det några bilder så kommer jag att lägga upp dem här så ni får se mina galenskaper.

Sweet dreams alla mina vänner och bekantar nu ska jag gå och lägga mig med dig i mina tankar.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint