Blir det inte en vändning snart så vet i fan om jag kommer att fortsätta. Känns som om orken börjar ta slut. Att bara vänta och vänta känns som ett hopplöst fall. Det borde finnas bättre val. Får väl helt enkelt vänta ut den tiden som jag tänkt och sedan göra slag i saken. Händer det inget fram till januari nästa år så är det väl bara att lägga ner alla tankarna om att det kunde ha blivit bra…
Men ser man det positivt så är faktiskt inte tiden jätte lång. Inte om man väl får det man vill ha. Papper betyder väldigt mycket. Och ser man längre fram så kan det ju faktiskt bli precis hur underbart som helst. Tänk att få vakna på morgonen med ett leende och veta att detta är mitt liv som jag velat ha hela tiden. Vakna och gå upp, och faktiskt ha tid att njuta av de liv man lever i. Jo det är värt att vänta. Varje sekund kommer att bli så mycket bättre när man väl har det man vill.
Från det ena till det andra så måste jag åter igen spy galla på Facebook. Allt som står där verkar ju vara någon jävla lag. Från och med idag så ska jag snurra till huvudet på alla jävla människor som tror sig veta allt bara för de har läst det på Facebook. Visste ni att FB är det mest feltolkade community i världen. Bara det borde väl säga en hel del om folket som sitter där och framställer sina egna sanningar om andra. Jag använder FB väldigt mycket själv. Dels för att göra reklam om mitt krogkoncept. Men även för att ha lite kontakt med gamla vänner som nya. Inte fan sitter jag där och summerar andras liv. Inte heller skriver jag ut mitt liv som om det vore någon jävla nöjesbilaga. Visst en del tankar kommer det väl, eller har det kommit. Men jag kan lova er att nu är det klart med det. Ni som finns där och här kommer se skillnaden, tro mig.
Sen vill jag även höja mitt glas och utbringa en stor skål för er som verkligen vågar stå för vem ni är. Jag kan inget annat än älska människor som verkligen säger rakt ut vad ni tycker. Sen om ni har så jävla mycket rätt i det ni säger det är en annan sak. Men att ni verkligen våga visa er och stå för den ni är det tycker jag om.
Sen tillbaka till det här med vänner. Jag har nämnt det i några inlägg innan. Du ska vara glad den dagen då du dör om du kan räkna ihop mer vänner än fingrar på en hand. Jag snackar inte om polare eller falks jävla fittor som säger sig vara din vän och i andra andetaget kastar skit på dig. Nä jag snackar om de som tydligen inte många har. Jag har 3 vänner och är 38år den 4:e kan vara på ingång om allt visar sig vara rätt. Vad det beträffar er som kalla sig mina vänner. Bespara er tiden och bry er om era egna liv i stället. Jag bryr mig nämligen inte om er. Vill jag kasta skit eller få skit kastad på mig så ska jag komma ihåg var jag ska gå. Men vad du än gör kalla inte dina fiender vänner. De vräker nämligen i sig som as när det går dåligt för dig.
Och för att inte från gå kärlekens tema så tänkte jag lägga in ett litet citat från Bob Dylan.
” If you're traveling in the North Country fair. Where the winds hit heavy on the borderline. Remember me to one who lives there. She once was the true love of mine.”
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar