I vanliga fall är det väl trevligt med folk som är skämtsamma. Frågan är bara hur skämtsam man kan vara innan det går till överdrift? Jag är en stor fan av humor men förstår inte riktigt vad det roliga med att förstöra för folk är. Kan det vara den stora avundsjukan som spelar människor ett spratt? Risken finns för att jag kan få in mer pengar än du på det jobbet jag gör, betyder det då att man måste sätta stopp för mig? Kan det vara så att man vill själv men inte vågar? Jag fattar faktiskt inte ett jävla skit men det spelar ingen roll. Jag kan inget annat än le och tycka att jag har lyckats när man märker att folk tycker de känner än.
Det finns en person som känner mig och så är det bara. Men när det kommer folk som tror de känner mig och berättar för mig hur saker är i mitt liv. Där måste väl ändå gränsen gå. Har man inte intelligens nog så tycker jag inte man ska yttra sig om vissa saker, så är det bara. Men vissa har tydligen inte ens den intelligensen. Det är sorgligt att märka detta men vad kan man göra åt det? Troligtvis inget….
Sitter och fixar med en jobbansökan nu och den kommande veckan blir troligtvis fullspäckad med arbete för att få ihop ansökan i tid. Men skam den som ger sig. Bara att hålla tummarna för att de tycker om det dem ser. Gör de det så lovar jag att dela med mig av nyheten men blir det inget så blir det inte det och då är det väl bara att söka sig vidare. Finns liksom ingen anledning att köra ner i botten för det. I denna bransch finns det så många som behöver folk som är bra på det dem gör, och jag vet att jag gör detta bra. Så för eller senare kommer det någon som nappar på mina idéer och då smäller det högt hahahaha. Man kan väl sig ordagrant, it blows right back in your face.
Nu måste jag gå och lägga mig så jag fixar att vakna imorgon när jag ska.
SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar