Läsa och förstå!

Att läsa bloggar och fatta vad som står i dem är inte riktigt lätt många gånger. Speciellt om man skriver så otydligt eller mer icke sägande som jag gör många gånger. Sen är det väl så att man skriver till någon speciell person ibland och hoppas på att den ska förstå att det är till den. Många blandar språk i sina bloggar och då får man ju hoppas att alla kan språket som står där om man vill få ut meningen med det. En del går djupt in i sin personlighet medans andra bara skriver dagliga ting. Jag gör nog allt detta som jag har nämnt ovan men av vilken anledning?

För mig är bloggen en avlastning, det som händer i mitt tankekontor kan man nog säga. Det funkar bra och jag slipper belastas andra människor med mitt tjat. Men hur blir det då för er som läser det? Troligen så får ni en helt snedvriden bild av mig eller så fattar ni vad jag skriver.

Alla bloggar som jag läser har en röd tråd enligt mig, beklagan skulle jag vilja kalla det. Detta gäller även min blogg. Det finns tydligen ett behov att få beklaga sig över andras beteende och sitt eget. Vad jag vill komma med detta är att du som läsare har full rätt till att tycka vad du vill om det du läser men det som står skrivet måste inte röra dig för det. Du behöver inte bli upprörd eller glad om det inte är så att du vet att det som står skrivet är till dig. Då har du ju givetvis full rätt till att tycka till om det som står.

Sen har vi det fantastiska fenomenet det finns inget att skriva. Om det inte finns något att skriva varför då uppdatera sin blogg? Jo för att människor som läser bloggen ska fatta att man inte har döttihjäl sig själv. Vissa tror nämligen att man har gjort det och börja höra av sig om hur det är med mera för man inte har uppdaterat. Jag har gjort det också så jag dömer ingen i detta fall men har man då kanske blivit lite för beroende av att läsa om andras liv eller?

För att uppdatera er som är beroende av mitt liv så kan jag bara säga att det finns inget att skriva haha. Nä så är inte fallet. Jag har hållit min kvot av 3 filmer om dagen så några 200 dagar film blir det nog inte. Jag har möblerat mitt sovrum fel så nu kommer jag inte ha någon nytta av gardinerna till sovrummet för jag orkar inte möblera om. Jag läser alldeles för lite fortfarande när det gäller mina studier, och jag är orolig över att en underbar människa är lite sur i kanten för att jag är som jag är och inte kan göra mig förstådd på ett bra sätt. Det ser fortfarande ut som kaos i min lägenhet och jag orkar inte fixa med den nu. Jag skulle vara på middag hos min underbara mor idag men får ställa in den för att jag inte har varit uppmärksammad över min mobilkalender. En helt vanlig kaos i allmänhet med andra ord, men jag löser väl detta som allt annat sen är det ju bara att börja från början eller mer gå vidare.

Jag hoppas att all ni där ute mår bra och att ni förstår att jag tycker jätte mycket om er. Och jag ser fram emot att få höra något ifrån DIG snart, jag behöver DIG som vän och mycket mer.

I've got the brains, you've got the looks. Let's make lots of money.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint

A twist in the tale!!

Det Gröna!

När jag första gången hörde Lars Winnebäck var det vinter. Det är ca: 4-5 år sedan, låten var ”min älskling har ett hjärta av snö” efter det var jag såld. Sitter nu och lyssna på den låten och det är sjukt vad bra den är. Jag vet inte vad det är med hennes gröna ögon men jag kan säga att jag vet om tre kvinnor som har gröna ögon och alla tre är precis likadana. (kvinnorna alltså) han har helt enkelt lyckats träffa huvudet på spiken när han skrev denna låten kan man säga. Det som han sjunger i låten stämmer fruktansvärt bra eller en viss del i låten i alla fall. ”hennes gröna ögon gör mig matt” det är precis så det är och det har hänt tre gånger som jag har fått upplevt detta. Det är helt otroligt vad en historia kan upprepa sig.

Till något helt annat!!

Jag får åter be om ursäkt till er kvinnor för mitt lite heta skrivande. Jag förstår inte riktigt varför ni kvinnor tar åt er så mycket när det gäller negativa saker men när man ger er komplimanger så vägrar ni hålla med. Inlägget natt var i första hand tänkt till två män haha (se bilden) men när jag öppnade min mail idag så var det istället tre kvinnor som hade skrivit om hur fruktansvärt jag klankar ner på dem. Hahaha varför? Eller två hade varit mer aggressiva och en väldigt mild som nästan ursäktade sig i stället, du vet vem du är. Ja så kan det väl vara då men som sagt inte lätt för er att veta vem jag skriver om, och känner ni er träffade så får ni väl helt enkelt fråga. Jag lovar att svara.

SEE YOU AOUND SOMETIME /Saint

I do it my way!!!

Okej situationen är status quo. Jag står fortfarande på noll och har inte någon som helst vetskap om vad jag ska göra. Jag tycker jag känner igen lägesrapporten. Inte helt ovanligt att det blir så här i denna lilla håla. Is the world big enough for me? Troligtvis får jag göra som jag har tänkt efter som det aldrig blir som jag tänker, hmm så kan man ju inte skriva. Jag får göra något annat än vad som var tänkt, eller mer hoppats på. Vet inte varför gensvar ska vara så svårt att få här i trakten. Troligen är det så att alla som man stöter på är små falska individer som vill visa att de vill väl, men när man vänder ryggen till så skrattar de åt det man sagt och tänker du kommer aldrig att lyckas. Detta är skit bra för mig, efter som jag ser mer och mer utanför samhället när detta upprepas gång på gång. Jag kommer att fortsätta kämpa för jag vet att det jag gör är bra. Att inte människor här runt om kring kan fatta det är ju inte mina problem, jag hoppas bara inte de tar åt sig äran den dagen då jag står på toppen av världen. De ska inte tro för en sekund att jag tänker ge dem cred för att ha stått som hinder för min framgång.

Jag har satt mitt mål och dit ska jag om jag så får leva på vatten innan jag når det. Och ni som inte trodde på mig när jag sa att jag kommer lyckas, kommer få stå kvar med svansen mellan benen efter som ni inte vågar ta chansen när den ges. Ja vet, detta kanske låter som om jag vore väldigt arg, besviken och irriterad, så är inte fallet jag vill bara tacka alla ni som bor här i trakten. För tack vare er så kommer jag lyckas. Inte på grund av att ni har hjälpt, utan att ni har varit ett hinder.

Just nu sitter jag förövrigt och går igenom första säsongen av scrubs, haha mycket kul serie. Ska läsa de sista uppdateringarna i min blogglista (bloggar jag följer) sen blir det nog sängen för min del. Eller jag ska nog se om jag får igång tv-tunern i min dator så kanske det blir ett Ally McBeal avsnitt när jag går och lägger mig, vad kan vara bättre än att få somna till det.

En annan sak som jag måste ta upp också är följande, om någon sitter med mer kunskap än du själv så kan det väl inte vara så svårt att lyssna på vad den personen har att säga eller? Jag märker att mer och mer problem kommer med all kunskap man skaffar sig. För ju mer kunskap du har desto mer tycker folk att du är en bessevisser. Detta är ett problem du kommer att få stå ut med om du lär dig mer om något än vad någon annan kan där du bor. Tänkte bara så ni vet detta, jag blir förvånad varje gång jag stöter ihop med ointelligenta människor som tror sig kunna mitt område mer än vad jag kan.

Sist men inte minst vill jag påminna er som läser min blogg om att jag kommer från en konstnärsfamilj och jag ser saker på ett helt annat sätt än vad ni troligtvis gör. När jag ser något och säger det så tro mig, till 99.9% är det så som jag ser det.

Tillsist vill jag citera en av mina helt underbara vänner som jag saknar väldigt mycket. ”bara för att jag är blond betyder det inte att jag är dum, jag har bara lite otur när jag tänker ibland” Cat I love you.

Till er andra säger jag, Let ME Entertain You.

SEE YOU AROUND SOMETIME /Saint